Under den rödgröna regeringens första mandatperiod höjde statliga Vattenfall sina elnätspriser med 41 procent. Kampen om prishöjningarna mellan elnätsbolagen å ena sidan, och tillsynsmyndigheten Elnätsinspektionen å den andra, föll så gott som alltid ut till företagens fördel.
Men från och med år 2020 skulle kunderna få sänkt elnätsavgift. Det löftet gav den dåvarande energiministern Ibrahim Baylan (S) 2018. Möjligheterna för elbolagen att ta ut avkastning krymptes. Under tillsynsperioden 2020-2023 lovade Baylan att priserna skulle ner med 21 procent för de som betalade mest.
Enligt 2020 års Nils Holgerssonrapport, som författas av representanter från hyres- och bostadsrättsorganisationer, har elpriserna också planat ut det senaste året, även om det är stora skillnader i landet. Eon har till och med sänkt sina priser.
Men nu är det slut med det. Priserna ska återigen höjas.
2019 tog Anders Ygeman (S) över Baylans ministerpost. Som energiminister har Ygeman intagit rakt motsatt inställning till elnätspriserna. Ygeman har försökt att få till prishöjningar tidigare, men har stoppats av oppositionen, bland annat tack vare Dagens Nyheters granskningar av energiministern.
Men skam den som ger sig. Nu har regeringen lagt fram ett nytt, liknande förslag. I korthet handlar det om en ny lag som ska ”skapa särskilda drivkrafter” för elnätsbolagen att investera i näten.
Investeringar behövs. Men att den nya lagen kommer att leda till detta är närmast en lögn. Svenska kraftnät, det statliga affärsverk som är systemansvarigt för elnäten, skriver i sitt remissvar att man ”kan konstatera att lagförslaget saknar krav på att det särskilda investeringsutrymmet ska gå till åtgärder som förstärker kapaciteten i elnäten och konsekvenser om så inte blir fallet.”
Det vill säga: Det finns ingen garanti för att prishöjningarna verkligen kommer att gå till att förbättra elnäten. Elbolagen kan använda den nya lagen för att ta ut mer vinst, utan att det får några positiva konsekvenser för elnätskunderna.
Svenska kraftnät är inte ensamt om den uppfattningen.
Energimarknadsinspektionen (EI), myndigheten som övervakar elmarknaden i Sverige, konstaterar att elnätsföretagen redan har det utrymme som behövs för att ta ut de avgifter som krävs för att investera. EI konstaterar svart på vitt: ”förslaget leder endast till utökade vinster”.
Även Svenskt näringsliv är kritiskt. Likaså Sveriges kommuner och regioner. SKR kallar förslaget ”olämpligt”, att det är ”otillräckligt för att avhjälpa lokal kapacitetsbrist” och att det riskerar att ”enbart leda till en utökad vinstmarginal för elnätsföretagen”. Konkurrensverket menar att Ygemans lag innebär ”en omotiverad kostnadsökning för konsumenterna” och avstyrker därför förslaget.
Kan det bli tydligare? Ygeman lägger fram en lag med argumentet att Sveriges elnät ska rustas upp. Men konsekvensen blir att konsumenterna, som på grund av elnätsbolagens monopol inte kan välja bolag, får betala mer. Pengar som finansierar Eons, Ellevios och Vattenfalls vinstfester.
För elnätsbolagen tjänar bra på sina saftiga räkningar. En sammanställning från DN visar att Eon och Vattenfall ökade sina rörelseresultat mellan 2015 och 2019 till en nivå där uppåt hälften var ren vinst. Pengarna skickas till stor del upp till moderbolagen i form av koncernbidrag (24/3).
Det regeringen sysslar med är en omvänd omfördelningspolitik. Pengar tas från vanliga svenska hushåll och ges till företag som Eon och Vattenfall. Det senare ägs till 100 procent av svenska staten. Regeringens nya lag kan med andra ord ses som en förtäckt skatt.
”Det är skandalöst” säger Stefan Yard, professor emeritus och en av landets främsta elnätsexperter, till DN. Det är svårt att inte hålla med.
