Polen har varit i omvärldens blickfång ända sedan det socialkonservativa partiet Lag och rättvisa röstades fram till regeringsmakten hösten 2015. Trots skarp kritik från både opposition och omvärlden, däribland EU-kommissionen, mot att regeringen försvagat landets konstitutionsdomstol, den restriktiva abortlagstiftningen och allt för regeringsvänlig dominans i de statliga medierna har Lag och Rättvisa vunnit två val på raken och kan snart vinna en tredje gång. I oktober går polackerna till urnorna igen och än så länge leder regeringspartiet i opinionsmätningar. Hur kan detta förklaras?
Oaktat synen på de mer ideologiska aspekterna av den polska regeringens förda politik så finns det områden där medborgarna sett klara förbättringar de senaste åtta åren. Här kan man nämna satsningar på digitalisering, bostadsbyggnation, avgiftsfria motortrafikleder istället för betalmotorvägar, vitala tunnlar och kanaler. Numera behöver polska fartyg från mindre hamnar öster om Gdansk inte passera ryskt territorialvatten utanför Kaliningrad för att nå Östersjön. Medborgarnas vardag har underlättats av e-legitimationssystemet mObywatel som erbjuder fler tjänster än svenska bank-ID. Digitalisering av statlig administration pågår också.
Men det är främst tack vare insatser inom välfärd och säkerhet som Lag och rättvisa kunnat bevara sin ledande position.
Den socialkonservativa regeringen har drivit en omfördelningspolitik som exempelvis inbegripit skattelättnader för unga löntagare och för stora barnfamiljer, införande av barnbidrag, höjda pensioner samt extra pensionsutbetalningar. Med hjälp av dessa åtgärder har kvoten medborgare, som lever under existensminimum reducerats från år till år. Barnbidraget har stärkt många hushåll och idag löper polska barn löper liten risk att hamna i fattigdom.
Välfärdspolitiken underlättas av god tillväxt och historiskt låg arbetslöshet. Fler arbetar vilket bland annat beror på infrastruktursatsningar, men i synnerhet utländska investeringar. En växande sektor är högteknologiska tjänster och produkter. Företag som Google, Amazon och Uber har förlagt utvecklingsverksamhet till Polen. Efter konstruktiva samtal med polska myndigheter meddelade Intel under sommaren att man anvisar cirka 4,6 miljarder dollar till byggandet av en monterings- och testanläggning för halvledare utanför Wroclaw. För elektronikföretaget erbjuder Polen stabilitet, fördelaktiga villkor och välutbildad arbetskraft.
Föga förvånande har polackernas känsla av ekonomisk och social trygghet ökat. Detta bekräftas av Polens Center för studier av samhällelig opinion. Färre är oroliga över att förlora arbetet och fler är nöjda med sin livssituation. I en mätning våren 2023 uppgav nästan 44 % av de tillfrågade att deras liv förändrats till det bättre under den sittande regeringens tid vid makten. Det är en högre siffra än opinionsstödet för Lag och rättvisa.
På säkerhetsområdet har Warszawa och Washington stärkt banden. Samtidigt har en enorm upprustning av Polens väpnade styrkor påbörjats. Inköp av sydkoreanska stridsvagnar och artillerisystem, stridsplan och attackhelikoptrar från USA med mera beräknas kosta drygt 500 miljarder zloty (1 500 miljarder kronor) fram till 2035. Den militära uppbyggnaden ska finansieras av statsbudgeten, via en obligationsfond och krediter från Sydkorea.
Tryggheten handlar inte enbart om militär förmåga eller gränsbarriärer utan också om säkra energiflöden. Förra året anslöt sig Polen till Baltic Pipe och kan nu ta emot norsk naturgas. Därutöver ska fler vindkraftsparker anläggas i Östersjön och enligt fattade beslut ska landets första kärnkraftverk tas i bruk år 2033.
Kan då alla dessa projekt och sociala reformer bära Lag och rättvisa till en tredje valseger? Tveklöst har partiet under sin tid vid rodret drivit genom satsningar som regeringar före 2015 hävdat var omöjliga, oekonomiska eller onödiga. Exempelvis har det största oppositionspartiet Medborgarplattformen meddelat att barnbidraget, som de tidigare har varit emot, kommer bevaras ifall de vinner valet. Redan det visar att Lag och rättvisa satt sin prägel på polsk familje- och välfärdspolitik. Frågan är dock om polackerna vill se en ytterligare utökning av välfärdsstaten, eller om oppositionens löften om skattesänkningar väger tyngre. Svaret kommer i oktober.
