Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Centerpartiets vikarierande partiledare Anders W Jonsson. Bild: Staffan Claesson
Centerpartiets vikarierande partiledare Anders W Jonsson. Bild: Staffan Claesson

Karin Pihl: Centerns trollformler skapar inga jobb

En av punkterna i januariavtalet rör arbetsmarknadslagstiftningen. Centerpartiet har drivit på för att göra det lättare att säga upp anställda. Men det kommer knappast att skapa fler jobb för lågutbildade grupper.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

En av januariavtalets viktigaste punkter rör anställningstryggheten. De upprepade påståendena att orsaken till den relativt höga arbetslösheten i Sverige går att finna i den ”stelbenta arbetsmarknaden” och de ”höga trösklarna” är Centerpartiets paradgren. Mot Socialdemokraternas vilja har Centern lyckats driva igenom en reformering av lagen om anställningsskydd. Om en vecka presenteras en utredning, men SVT Agenda har lyckats få ut förslagen redan nu.

Det ska bli enklare att säga upp folk av personliga skäl. Undantagen i turordningsreglerna ska utökas. Vid uppsägning på grund av arbetsbrist ska inte ålder räknas, utan arbetsgivaren ska få välja vem som ska få gå.

Förslagen innebär inte den radikala omställning av arbetsmarknadspolitiken som LO och Vänsterpartiet ofta hävdar. Det blir helt enkelt lite sämre för arbetstagarna på vissa håll, men någon total omstöpning är det knappast frågan om när undantagen i turordningsreglerna utökas från två till fem personer. Men det kommer inte heller att innebära att en dörr till arbete för utsatta grupper öppnas på något magiskt vis, som Centerpartiet verkar tro.

Debatten om anställningstrygghet är djupt ideologiserad. Det skymmer sikten för vad en bra lagstiftning på området bör handla om: en pragmatisk avvägning mellan arbetsgivarnas behov av flexibilitet, och de anställdas behov av trygghet. Anledningen till att vi har regler för hur uppsägningar får gå till är att det finns ett värde i att människor kan känna sig hyfsat säkra på att ha ett jobb att gå till även om ett år. Folk måste kunna planera sin ekonomi. Utan en sådan förutsägbarhet blir det svårare att ta ett bostadslån, få ett hyreskontrakt eller planera sin konsumtion, vilket kan få negativa konsekvenser, inte bara för individens välbefinnande utan även för samhällsekonomin. Att vi har en lagstiftning som förbjuder arbetsgivare från att sparka gravida kvinnor är självklart för de flesta. Men reglerna kan inte vara för rigida heller, eftersom företagen måste kunna anpassa sin produktion efter nya omständigheter.

Men för Centerpartiet verkar Las vara roten till allt dåligt i Sverige. De verkar tro att orden ”reformera Las” är någon magisk formel som kommer att trolla fram en massa jobb. Att göra det lättare för arbetsgivare att säga upp anställda kommer dock antagligen bara att skyffla runt arbetslösheten. Ändå har C hållit fast vid den uppfattningen, troligen för att det annars skulle bli svårt att försvara en stor flyktinginvandring och samtidigt hävda att man inte vill ha ett bidragssamhälle. Man vill inte se att en stor flyktinginvandring kommer att innebära kostnader för försörjning under en lång tid.

I Centerns värld beror det så kallade utanförskapet på att ungdomar och personer med invandrarbakgrund hålls utanför arbetsmarknaden. ”Kommer inte parterna överens, då ska det läggas fram ett förslag som innebär att det blir fler undantag i turordningsreglerna, för att se till att arbetslösa har ett jobb att gå till”, sa Centerpartiets vikarierande partiledare Anders W Jonsson i Agenda (24/5). Men Centerns analys är felaktig.

Den centrala orsaken till att arbetslösheten är hög i vissa grupper, främst flyktinginvandrare från Afrika och Asien, är att den genomsnittliga utbildningsnivån är låg. 2018 var långtidsarbetslösheten bland personer födda utanför Europa tio gånger så hög jämfört med personer födda i Sverige, enligt en sammanställning från Folkhälsomyndigheten. Det har med utbildningsbakgrund att göra. Bland personer från Irak och Syrien är andelen lågutbildade, alltså personer med max nioårig grundskola, 30 respektive 38 procent, enligt SCB.

I en kunskapsintensiv ekonomi är arbetsmarknaden för den som bara har gått fem-sex år i skolan högst begränsad. Och de flesta yrken, även enklare jobb som städare, kräver att man talar och skriver god svenska. Att göra det smidigare för företag att säga upp sina anställda kommer inte att hjälpa den här gruppen att få jobb.

Nyckeln är kompetens. Trots att vi har haft en arbetslöshet på drygt sex procent de senaste åren saknar många företag arbetskraft. Och det handlar inte bara om yrken som kräver högskoleexamen. Det råder brist på elektriker, plåtslagare, fordonsförare, VVS-montörer och undersköterskor, enligt Arbetsförmedlingen. Dessa yrken kräver ofta gymnasiekompetens och ett eller två år på yrkeshögskola.

Detta bör politiken lägga krut på. Så kallade snabbspår för nyanlända finns redan, men det måste skalas upp. Kraven på att delta i utbildning för att få bidragsersättningar bör stramas åt. Vägen framåt handlar inte om små justeringar i Las, utan massiva utbildningssatsningar.