Brottsligheten formar morgondagens väljare

Hälften av alla elever i årskurs nio har utsatts för brott på bara ett år. Hur kan det inte vara en större nyhet?

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

ANNONS

Det sägs att en liberal är en konservativ som inte ännu blivit rånad. Det sägs också att val vinns på valdagen. Huruvida det första stämmer låter jag förbli osagt, men det senare är utan tvekan en sanning med modifikation: människors värderingar och upplevelser formas mellan valen, i vardagen, varje dag.

Beslutet som den enskilde fattar vid valurnan är summan av en samlad erfarenhet. Därför är det relevant att fråga sig hur en människa påverkas politiskt om hon i sin ungdom utsätts för brott, eller om hon begränsar sin vardag av rädsla för att utsättas? Relevant är också att fråga sig hur ett helt land påverkas av att befolkas av att allt fler människor bär på trauman av detta slag?

ANNONS

Av Brottsförebyggande rådets nya Skolundersökning om brott 2019 framgår att omkring hälften av alla elever i årskurs nio utsatts för brott minst en gång under de senaste tolv månaderna; tjejerna främst för stöld följt av sexualbrott, killarna för stöld följt av misshandel. Brottsplatsen har oftast varit skolan. Drygt hälften av eleverna uppger också att de har begått något brott de senaste 12 månaderna. Majoriteten av de som uppger att de begått brott svarar att de också utsatts för brott under samma år.

Vidare uppger nästan hälften att de undviker vissa platser, aktiviteter eller personer av oro för brott. 56 procent av tjejerna uppger att oron resulterar i begränsningar i vardagen. För killar är motsvarande siffra 46 procent, en ökning från 37 procent på fyra år.

På frågan om hur eleverna ser på kompisars brottslighet svarar nästan en tredjedel av killarna att det är okej/ganska okej om en kompis slår ner någon som har sagt något förolämpande, 21 procent uppger att det skulle vara helt okej/ganska okej om en kompis stal något i en affär.

Nog för att valet av ny amerikansk president är viktigt, men hur kan en undersökning av detta slag passera nästan obemärkt förbi? Och hur kommer det sig att den fasansfulla nyheten om tonårskillarna som torterades, våldtogs och hotades med att bli levande begravda på en kyrkogård i Solna tidigare i höstas inte ledde till några folkliga manifestationer?

ANNONS

Till viss del beror det säkert på att utvecklingen normaliserats, trots att den på intet vis är normal. Vi har helt enkelt blivit avtrubbade som en följd av de senaste årens allt brutalare våld. Sannolikt

underskattas också de långsiktiga konsekvenserna, inte bara för de individer som drabbas, utan också på samhällsnivå.

Det kan kosta oss dyrt. Sedan några år tillbaka talas det om en påstått konservativ våg som sveper över Sverige. Men frågor om trygghet låter sig inte så enkelt kategoriseras som höger eller vänster. Att värna människors rätt till trygghet hör till statens främsta skyldigheter. Tryggheten är en förutsättning för frihet och därmed bör den snarare betraktas som universell, bortom alla politiska etiketter.

Val avgörs som sagt mellan valen, i vardagen. Om de utsatta ungdomarna drar slutsatsen i sin vardag att de gör klokast i att kringskära sin frihet, av rädsla för att utsättas för brott, kommer de samhällsproblem som vi brottas med i dag att te sig som en vindpust i jämförelse med vad som väntar vid horisonten. Den politik som en sviken generation lär efterfråga riskerar att på riktigt bli auktoritär.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS