Stölder och bedrägerier riktade mot äldre i Sverige har minskat under Coronakrisen. Det visar nya siffror som Ekot rapporterade i förra veckan.
Att äldre håller sig hemma mer är förstås en orsak. Men restriktioner och minskat resande innebär att ligorna får svårare att komma in i landet, och att stöldgodset blir svårare att föra ut, enligt polisens Circa-grupp som arbetar med utländska ligor.
Detta är en sak att hålla i minnet den dagen krisen är över. Brottsligheten mot våra äldre är inte en naturkraft som inte går att hejda. Det är inte något slags ofrånkomlig följd av ett modernt och öppet samhälle. Ligor och stöldgods kan stoppas vid gränsen.
Få frågor som rör brott, straff och moral borde ha större prioritet. Ligorna som riktar in sig på våra äldre är i regel organiserade, hänsynslösa och skapar stor stress och oro bland en redan utsatt del av befolkningen.
Äldre utsätts i situationer där de känner tillit: Man ringer och utger sig för att vara barnbarn i behov av pengar. Man går hem till en människa som ser dåligt och låtsas vara sonen eller dottern. Man klär ut sig till polis eller vårdpersonal. Man ringer på dörren med blommor i famnen och säger sig vara blombud. Man låtsas vara i en utsatt situation och ber om att få låna telefon eller dricka ett glas vatten. Inte sällan används våld.
Ligorna hittade också tidigt nya sätt att utnyttja äldres särskilda utsatthet under Coronakrisen. Bedragare har dykt upp hemma hos människor utklädda i full skyddsutrustning och påstått att man är där för att göra Coronatest. Andra erbjuder sig att handla för den äldre, i syfte att komma åt kontokort och Bank-ID.
För många som utsätts för brott av det här slaget återgår livet aldrig till det normala. Men också för dem som inte drabbas direkt blir risken för brott alltmer en källa till stress.
Flera pensionärsföreningar samarbetar sedan några år med polisen för att varna äldre för ligorna. Människor uppmanas till vaksamhet i de mest vardagliga situationer, när de egentligen borde få vara trygga: När de får besök av barnbarnen, när det ringer i telefonen eller när de går och handlar. (Se exempelvis Polisens informationsfilm från kampanjen ”Försök inte lura mig”, som ger en bild av hur vaksamma äldre i Sverige numera tvingas vara.)
Ålderdomshem är till för de allra svagaste i Sverige, vilket vi har påmints om under pandemin. Det innebär att även sköra åldringar bor i egna hushåll, och därmed också själva måste tänka på att vara misstänksamma och säkerhetsmedvetna. Det blir inte enklare av att hemtjänsten ofta skickar många olika personer som den äldre inte alltid känner igen – en genomsnittlig hemtjänstbrukare möter femton olika personer i sitt hem under en tvåveckorsperiod.
Allt detta för en brottslighet som till stor del går att stoppa vid gränsen. Om man vill.
