Bostadsbyggandet tvärnitar. Det är slutsatsen i en ny rapport från branschorganisationen Byggföretagen. Byggtakten har inte varit så här låg på ett årtionde.
Även Boverket gör samma analys. Enligt en prognos från i somras kommer byggandet att stanna vid 50 000 bostäder i år. Det är färre än vad som skulle behövas. Myndigheten drar också slutsatsen att det finns stor risk för att underskottet på bostäder kommer att bestå under lång tid (Fastighetsvärlden 22/6 2022).
Det är främst de höjda räntorna som ligger bakom, och höjda priser på byggmaterial, inte minst cement. Inbromsningen gäller både bostadsrätter och hyresrätter.
Exakt hur konjunktur, inflation och ränteläge utvecklas är svårt att säga. Men givet att vi går in i en period med betydligt högre räntor än vad vi vant oss vid de senaste 15 åren finns det mycket som talar för att bostadsbyggandet kommer att fortsätta gå trögt i flera år framöver.
Det får fler konsekvenser än att fastighetsbolagen börjar svettas. En kronisk bostadsbrist de kommande tio åren kan faktiskt få ekonomiska konsekvenser som påverkar Sverige på betydligt längre sikt.
Att inte hitta en lämplig bostad påverkar människors livsval. Över hälften av alla unga vuxna uppger att bostadssituationen gör att de tvekar inför stora livsval, enligt en rapport från Hyresgästföreningen.
Bristen på tillgängliga och lämpliga bostäder gör exempelvis att folk väntar med att skaffa barn. Det visar en forskning från nationalekonomen Cecilia Enström Öst vid Uppsala universitet.
Enligt hennes studier finns det ett tydligt – och tilltagande – samband mellan förmågan att köpa sin första bostad och beslutet att skaffa barn.
Ju svårare det är att köpa eller hyra en rimlig bostad, desto mer väntar unga med att bilda familj. Och den som väntar kanske inte kan få så många barn som man hade velat. Att svenska förstföderskor blir allt äldre har nog inte enbart att göra med att unga kvinnor vill ”förverkliga sig själva”, som det ofta påstås. Få lockas av att bilda familj när man bor i en andrahands-etta på 32 kvadratmeter. I stället väntar man.
Nu går svenskarna in i en period där deras reallöner har störtdykt och inte kommer att repa sig på flera år, och det i ett läge där det blir dyrare och dyrare att bo, oavsett om man bor i hyres- eller bostadsrätt.
Priserna på bostäder kan säkert fortsätta gå ned framöver – men det hjälper föga när räntekostnaderna och avgifterna skjuter i höjden. Likaså förväntas hyrorna stiga rejält.
Att nativiteten kommer att ta stryk är därför inte en vild gissning. Och det får långsiktiga konsekvenser, inte minst i takt med att vi lever allt längre. Färre ska försörja fler. Det ekonomiska läget och Sveriges illa fungerande bostadsmarknad borde med andra ord bekymra Pensionsmyndigheten lika mycket som Boverket.
LÄS MER: Så blev svenskarna världens mest belånade folk
LÄS MER: Bostadsmarknaden bör regleras på lokal nivå – inte nationell
