Anledningen till att bankerna tjänar onormalt mycket pengar, är inte att de är onormalt bra genom att de skapat någon superprodukt. Förklaringen till bankernas pengaregn är att riksbankerna tvingades höja räntan för att dämpa inflationen som uppstått efter covid och krig. Bankerna passade på att höja bolåneräntorna för vanligt folk, men höll samtidigt tillbaka att höja räntan på människors sparkonton. Genom det förfarandet har de tjänat miljarder på att inte ta sitt samhällsansvar. De utnyttjade sin position i stället för att bidra i en svår period. Det är onormalt girigt.
Normalt sett gillar jag inte särbeskattning av enskilda sektorer, men ibland krävs onormala lösningar på onormala problem för att det ska bli normalt igen. Bankskatt på övervinster är inte normalt, kanske inte lätt, men det behövs och det är rätt.
Ibland känns det som att alla partier gett upp kampen för ett starkt samhälle med hög kvalité på skola, vård och omsorg. Jag tror fler än jag vill ha ett starkt samhälle med trygghet på gatorna och traditionella värden. Problemet är att det bara finns en skatt som alla gillar numera, det är den skatt andra betalar.
Den politiska striden mellan opposition och regering står mellan vilka skatter som ska sänkas, för vilka skatten ska sänkas och hur mycket.
Politikerna har förstått att alla vill ha lägre skatt, men har de förstått varför? Jag tror inte det. Problemet har inte primärt varit höga skatter, utan att medborgarna inte får tillbaka i proportion till vad de betalar. De styrande har ägnat sig åt felprioriteringar under 20 år. Vi har stora brister i välfärden. Vi måste prioritera det som är viktigt.
Trygghet på gator och torg, skola, vård och omsorg. Vi måste våga skrota onödiga myndigheter och horderna av kommunikatörer. Vi måste sluta kasta bidrag på odemokratiska föreningar, gratis elsparkcyklar och galen migrationspolitik bara för att nämna något. Vet man att pengarna går till rätt saker så finns vilja att betala skatt. Därför måste vi hålla två tankar i huvudet samtidigt.
Sluta slösa med skattepengar och satsa på välfärdens kärna.
Satsningar på välfärden kräver pengar in. Då går det inte bara att sänka alla skatter för att få kompisar. Man måste ta ansvar också. Ansvar nu är att stoppa slöseriet och införa en skatt på bankernas övervinster.
Banker är inte som vilka företag som helst. Vanligt folk behöver låna för att få råd med ett boende. Företag behöver låna för att växa. Banker måste få tjäna pengar, men när de dubblar vinsterna när vanligt folk går på knäna är något allvarligt fel.
Flera länder i Europa har satt ner foten. De beskattar bankernas övervinster och ser över konkurrensen.
Sveriges politiker av alla färger då? De duckar bakom trötta ekonomijournalister och rädda nationalekonomer som drar den gamla visan:
”Om vi tar tillbaka folkets pengar från bankerna så flyttar bankerna till andra länder. Buhu.” Svenska banker har högre vinst på insatt kapital än sina kollegor i övriga EU-länder. Svenska banker skulle hamna på liknande marginal i landet de flyr till som efter övervinstskatten i Sverige. Skulle direktörerna riva upp sina familjer här och flytta utan att tjäna på det? Det kommer inte hända.
Gammal visa två är att bankerna bara kommer lägga kostnaderna på kunderna. Är det möjligt? Tveksamt. Låter det troligt? Nej, det gör det inte. Men om så sker har vi moteld.
Det enda som står i vägen är fega, impotenta politiker. SBAB är vår gemensamt ägda bank. Låt den växa och bli en reell konkurrent till storbankerna, men med folkflertalets väl i fokus i stället för den egna profiten.
