Med en stor kniv i handen gick en ensam gärningsman till attack mot sju till synes slumpvis utvalda personer i småländska Vetlanda under onsdagseftermiddagen. Bland de offren finns en äldre man som knivhöggs svårt när han höll på att lasta in varor i bilen, i samband med att han var och handlade på Willys med sin fru. Sammanlagt tre personer är allvarligt skadade.
Det här är – oavsett motiv – ett avskyvärt brott. Händelsen har uppmärksammats jorden runt. Massattacker mot oskyldiga är tack och lov ovanliga, men skriver därför in sig i svensk kriminalhistoria. Livet har nu förstörts för ett antal människor som bara råkade vara på fel plats vid fel tillfälle.
Det vi vet om gärningsmannen är att han 22 årig man. Han ska ha kommit till Sverige omkring 2017, är afghansk medborgare och hade ett tillfälligt uppehållstillstånd som nyligen gått ut. Mannen hade ansökt om förlängning. Han är också dömd för ringa narkotikabrott (Expressen och SR 4/3).
Enligt vittnesuppgifter till Aftonbladet var mannen ”ett välkänt ansikte i centrum”. Han uppfattades som något avvikande eller psykiskt instabil. De knapphändiga uppgifterna talar emot att dådet var planerat. Om det rör sig om ett rent vansinnesdåd är dock för tidigt att säga. Gärningsmannen har såvitt känt inte varit föremål för psykvården.
Polisen utredde under onsdagskvällen händelsen som ett potentiellt terrorattentat men har nu övergått till att betrakta det som mordförsök. Motivet är dock i skrivande stund ännu oklart, och rubriceringen kan komma att ändras igen om nya uppgifter framkommer. Enligt Sveriges Radio har mannen varit inloggad på minst en krypterad chattjänst dagen innan attacken (SR 4/3).
När ensamma män går till attack mot ett stort antal okända människor rör det sig inte sällan om en kombination av faktorer. En underliggande psykisk problematik kan ta sig uttryck i hat mot samhället. Ideologiska, religiösa eller hat mot grupper kan fylla en legitimerande funktion. Graden av impulsivitet varierar. Det återstår att se om polisen kan hitta någon stödbevisning för motivet eller om förhör med gärningsmannen kan bringa klarhet i saken.
Oavsett är det dock ofrånkomligt att händelsen kommer kopplas till den infekterade migrationsdebatten. Det kan verka kallhamrat, men människor söker förklaringar. Det hände med dubbelmordet på IKEA i Västerås i augusti 2015 då en asylsökande från Eritrea efter avslag på sin asylansökan högg ihjäl två oskyldiga besökare från Norrland på varuhusets köksavdelning.
Statsminister Stefan Löfven har redan påpekat att händelsen inte ska ses som en migrationsfråga. SD-ledaren Jimmie Åkesson har hittills legat lågt, men lär se sig stärkt i sin uppmärksammade hållning på Twitter för ett par veckor sedan, där han i generaliserande ordalag kopplade samman asylinvandring med diverse problem.
Vansinnesdåd inträffar med jämna mellanrum. Det är knappast en politisk fråga. Men förutsättningarna för att de kan begås och risken att utsatta människor inte fångas upp av samhället i tid är i högsta grad en politisk fråga. Vetlandabor vittnar om att det blivit otryggt i centrum om kvällarna, om droghandel och unga män som drar runt till synes planlöst. Liknande vittnesmål kommer från andra småstäder runtom i landet. I Kumla har det exempelvis varit så mycket stök runt tågstationen att SJ nyligen hotade att låta tågen köra förbi istället för att stanna.
Givetvis har den svenska migrationspolitiken – som lockat tusentals unga män utan asylskäl till landet, för att sedan mer eller mindre lämna dem vind för våg – bidragit till utanförskap, sociala problem, droghandel – och i förlängningen också våldsbrott. Det vet vi. Många av dessa människor befinner sig under stor psykisk och ekonomisk press. Det är ett samband som vi måste kunna förhålla oss till, och tala klarspråk om, utan att rucka på den självklara principen att ansvar för brottsliga handlingar alltid är individuellt, och inte en fråga om grupptillhörighet.
Exceptionella händelser som den i Vetlanda förblir exceptionella. Det finns inga belägg för att antalet vansinnesdåd med många offer ökat. Ändå får vi räkna med att attacken i Vetlanda kommer ges en stark symbolisk-politisk laddning. Några kommer göra allt för att tona ned den laddningen, andra allt för att skruva upp den. Det mest konstruktiva vore dock fler konkreta svar från ansvariga politiker på hur vi ska komma till rätta med det framväxande skuggsamhället.
