Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Martin Ådahl (C) är arkitekten bakom den kritiserade reformeringen av Arbetsförmedlingen. Bild: Janerik Henriksson/TT

Håkan Boström: Att sätta bo(c)ken som trädgårdsmästare

Centerpartiet har i flera år satt kartan före verkligheten. Denna ideologiska halsstarrighet har bidragit till problemen på arbetsmarknaden, problem som partiet nu snarast riskerar förvärra.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Vänsterpartiet meddelade på torsdagen att partiet går vidare med hotet att väcka misstroende mot arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. M, KD och SD kommer att stödja ett sådant initiativ. Om inte regeringen, och Centern, backar från sina nuvarande reformplaner hotar i praktiken regeringskris. Alternativt tvingas C svälja att V i praktiken ingår bland Januaripartierna.

Nordmark har bara suttit några månader på posten och verkställer motvilligt en reform som är Centerns skötebarn. Den egentlige arkitekten bakom heter Martin Ådahl och är Centerpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson. Men honom går det inte att rikta misstroende mot. En följd av den märkliga ordningen att Centern fått sätta agendan för regeringens politik, trots att partiet inte ingår i regeringen som verkställer den.

Centern vill enligt australiensisk modell att Arbetsförmedlingen (AF) ska omvandlas till en beställarmyndighet där privata utförare ser till att matcha arbetssökande med lediga jobb. Redan idag lägger AF ut sådan verksamhet på entreprenad. Det nya är kravet på att samma modell ska gälla lika överallt i landet, och enligt lagen om valfrihetssystem. Problemet är bara att det inte finns privata utförare som kan eller vill ta på sig uppdraget på många håll i landet, med följden att den gamla verksamheten riskerar försvinna utan att det finns någon som kan ta över. Ideologisk nit riskerar lämna arbetslösa vind för våg.

Tanken att privata utförare bättre kan förmedla jobb behöver inte vara fel i sig. Något starkt eller entydigt forskningsstöd för den här reformen finns emellertid inte. Arbetsförmedlingen lyckas inte särskilt väl med sitt uppdrag idag, men det beror i hög grad på att det är ett omöjlighetsuppdrag. Det är inte de tillfälligt arbetslösa som är problemet, de hittar ofta jobb på egen hand. Den stora huvudvärken är de långtidsarbetslösa, de som står väldigt långt från arbetsmarknaden. Sammantaget rör det sig om i snitt cirka 150 000 personer som varit utan arbete i minst ett år.

Enligt Arbetsförmedlingen har sammansättningen av de arbetslösa förändrats de senaste åren. Tre fjärdedelar anses nu stå långt ifrån arbetsmarknaden. Var tredje saknar en gymnasieutbildning. Över hälften av de inskrivna vid AF är utrikes födda, drygt en fjärdedel har en funktionsnedsättning (dessa grupper kan överlappa).

Ekonomiprofessor Sven-Olof Daunfeldt visade nyligen att hälften av alla utrikes födda som var mellan 21 och 50 år när de kom till Sverige fortfarande efter 15 år i Sverige är arbetslösa, utanför arbetskraften eller i arbetsmarknadspolitiska program. Endast hälften i arbetsför ålder har alltså vad som kan kallas ett riktigt jobb efter ett och ett halvt decennium i det nya landet. Avgjort störst svårigheter har personer med bakgrund i Asien och Afrika (i praktiken de som fått asyl).

Den migrationspolitisk som Centern varit en ivrig påhejare av är med andra ord grundproblemet. Lösningarna då? Omskolning är dyrt och inte alltid effektivt. Men troligen det enda som står till buds, vid sidan av frivillig återvandring. Parallellsamhällen vill få ha och någon efterfrågan på okvalificerad arbetskraft med dåliga språkkunskaper finns inte i den svenska ekonomin. En större andel jobb med väldigt låga löner skulle dessutom undergräva skattebasen.

En fullskalig privatisering av arbetsförmedlingen är i sammanhanget som att ge konjak mot hjärtinfarkt. Det kan i bästa fall förbättra på marginalen. I sämsta fall göra ont värre. Det inger hur som helst knappast förtroende att förslaget är underfinansierat, framhastat och kommer från samma C-märkta utopiverkstad som skapade dagens problem på arbetsmarknaden.