I slutet av 2022 stod världens marknader vid en avgrund. Stigande inflation, skenande energi- och bränslepriser och kraschande börser. Det såg mörkt ut. Styrräntorna, som hade varit låga under hela 2010-talet ökade snabbare än på mycket länge. Allt blev dyrare – bostäder, mat och elektronik. Nedskärningar, varsel och besparingar skedde överallt, såväl i offentlig som i privat sektor.
Alla inväntade en global recession. Med facit för året ser den inte ut bli lika tung som många förutspådde. Detta beror i stor utsträckning på att den amerikanska ekonomin, som alltjämt är den starkaste och mest tongivande, inte har drabbats av massarbetslöshet eller en kraftig minskning av investeringar eller konsumtion.
Samma gäller för den kinesiska som trots dess aggressiva bekämpning av pandemin och en havererad fastighetsmarknad inte kollapsat. 2022 blev ingen upprepning av 2008.
Ett lika viktigt skäl till att krisen inte blivit värre är att energipriserna och energiförsörjningen stabiliserades under förra vintern. Den negativa påverkan som kriget i Ukraina hade under hösten 2022 mildrades betänkligt.
Många dysterkvistar varnade för att det skulle kunna bli betydligt värre i Europa. Men så blev det alltså inte. Nya gasleverantörer gjorde att priserna ökade tillfälligt, inte permanent. Utvecklingen av förnyelsebara energikällor har också spelat in samt den ökade oljeproduktionen i USA.
Något annat som hände som inte gick att förutse, vilket har varit helt avgörande för 2023, var att vår tekniktunga samtid genomlevde sin tredje stora revolution. Om man räknar internets lansering under slutet av 1990-talet som den första, den smarta telefonen och digitaliseringens segertåg i hela samhället under 2010-talet som den andra så tycks den artificiella intelligensen bli 2020-talets stora revolution.
Som minst var själva förhoppningen om AI:s löfte det som räddade den amerikanska börsen från kräftgång under det gångna året. Ett fåtal företag, däribland Microsoft som köpte hälften av OpenAi (som står bakom AI-tjänsten ChatGPT) för 10 miljarder dollar, rusade på börsen under våren. Tillsammans med Meta (Facebook), Alphabet (Google), Nvidia (som står för infrastrukturen bakom AI-modellerna) så hämtade de tillbaka vad de förlorat i börsvärde under hela det föregående året. Liknande mindre bolag som på något sätt kan befinna sig i en framtida AI-driven ekonomi genomlevde liknande värdeökningar.
Lika mörkt som 2022 var, blev 2023 ett explosivt år fullt av framåtanda – trots att räntorna fortsatte skjuta i höjden. Detta var, trots många mörka händelser världen över, ett optimismens år för mänskligheten i ett längre perspektiv.
Mer intressant än vad detta innebar för alla de som äger andelar av de lyckosamma företagen, är vad tillväxten säger om löftet (eller hotet, beroende på hur man ser det) om vad artificiell intelligens betyder för vår tid – både ekonomiskt och teknologiskt.
Vårt samhälle befinner sig ännu tidigt i denna revolution. Under 2023 blandades vilda drömmar med högst verkliga tekniska landvinningar på en rad områden. Vad som förenar förhoppningarna är inte bara visioner om nya tekniska framsteg som ökar mänsklighetens välstånd utan de konkreta förbättringar av produktiviteten som kan göras i den befintliga ekonomin.
Produktivitetsvinster, det vill säga att vi kan göra mer med mindre, är till sin natur inflationsminskande. Detta förklarar den intressanta paradoxen under 2020-talet då låga räntor, vilket leder till mer lån, mer konsumtion, mer spekulation på marknaden, inte resulterade i inflation.
Med hjälp av digitala hjälpmedel och verktyg blev det exempelvis enklare att utveckla nya produkter, förbättra befintliga och effektivisera arbetet. Vi har genomlevt ett decennium med nollränta samtidigt med låg inflation. Det gick tills pandemin med dess enorma stimulanser, ökad privatkonsumtion och flaskhalsar i den globala logistiken drev upp inflationen. Kriget i Ukraina som ledde till skenande energipriser var droppen som fick bägaren att rinna över.
Men inflationen är redan på väg ned och betydligt snabbare än vad som kan tillskrivas de höjda räntorna. Vinsten i produktivitet som AI potentiellt utgör kan därför beskrivas som en fortsättning på den inflationsminskade ökningen av ekonomins produktivitet som ägde rum under de föregående tio åren.
2023 var ett år av förhoppningar. 2024 får vi sannolikt se vilka delar av ekonomin som börjar tillämpa AI-modeller på ett, för verksamheten, meningsfullt vis.
Exempelvis kan användning av AI inom medicin användas för att analysera komplexa medicinska data, förbättra diagnoser och utveckla robotassisterad kirurgi. Inom teknisk fysik kan AI tillämpas för att lösa fysikaliska problem, förbättra materialvetenskapen (vilket påverkar alltifrån den tunga industrin till logistiken) och energieffektivisering.
AI-assistenter kan användas för att analysera miljödata. Samma princip kan tillämpas på tillverkningsindustrin, transporttjänster och elnätsdrift. Vad gäller den konsumentdrivna marknaden kan AI-tjänster skapa mer avancerade chatbotar än vad vi har idag som hjälper kunder och underlättar vår användning av digitala tjänster. Finansmarknader kan hjälpas genom automatiserad handel, rådgivning samt bekämpning av bedrägerier. Andra sidan av myntet är förstås att tjänsterna även kan användas just med syftet att utföra bedrägerier eller cyberkrigföring.
Alla dessa potentiella användningsområden förenas av att de innebär att man får mer per investerad krona i olika processer och tjänster. Sådana framsteg har alltid varit välståndsskapande.
All denna teknik- och framstegsoptimism måste man dock kombinera med realism och skepticism. Många företag och verksamheter kommer säga att de använder AI, att deras verktyg eller tjänster är drivna av AI-modeller utan att det egentligen finns någon sanning i det. Det hör till vår tidsanda att användningen själva ordet AI blir ett sätt att knyta an till den framåtskridande teknikrörelsen. Det kommer finnas många lurendrejare som inte har gjort något av värde men sagt att de gjort det.
Sedan bör man vara krass inför tillämpningen av AI-tjänster. Det kan gå mycket snabbare med vissa produktivitetsvinster. Exempelvis används redan AI-assistenter av många programmerare för att underlätta arbetet. Annan tillämpning kan ta tid. Det är inte omöjligt att det på finansmarknaden skapas en och annan AI-bubbla som grundas i alltför euforiska föreställningar om hur snabbt alla dessa vinster kan realiseras.
LÄS MER: AI - en bra dräng men usel herre
LÄS MER: Lämna inte AI till ingenjörerna
LÄS MER: AI kan ta ditt jobb - även om du har lång utbildning
Till sist finns det en varning för framtiden. Flera tongivande AI-forskare har varnat för att artificiella intelligenser – hur de nu agerar och interagerar med oss människor – kan bli autonoma och farliga. Oavsett hur det är med den saken så ska man ha klart för sig att vi människor alltid skapat verktyg som sedan förändrar oss.
Den ”smarta” telefonen har numera blivit en cybernetisk extension av den mänskliga kroppen. Den har förändrat oss människor, fundamentalt. Det är osannolikt att användningen av AI inte kommer göra detsamma. Frågan är vad det innebär. 2023 var året då den artificiella intelligensen introducerades till vår värld, 2024 kommer bli året då vi börjar inse hur den förändrar oss, på gott och ont.
Anmäl dig till Adams nyhetsbrev
Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
