Det är svidande kritik mot de tidigare S-regeringarna och mot Migrationsverket som Riksrevisionen levererar i sin rapport om återkallelser av uppehållstillstånd (RiR 2023:19). Rapporten hade lika gärna kunnat kallats brist på återkallelser. För det har brustit ordentligt, konstaterar Riksrevisionen.
Uppehållstillstånd har inte återkallas trots att skäl funnits. Exempelvis ska tillståndet återkallas när någon varaktigt flyttar från landet. En rimlig princip som inte tillämpats fullt ut av Migrationsverket. Granskningen visar att cirka 9 000 personer hade kvar sina permanenta uppehållstillstånd trots att de flyttat från Sverige. I rapporten påvisas vidare att det bara under 2020 fanns 13 000 fall med starka skäl att utreda om personen lever upp till villkoren för sitt uppehållstillstånd. Riksrevisionen anser att vart tionde arbetstillstånd och vart fjärde studerandetillstånd kan ifrågasättas.
Det största problemet som identifierats är bristen på såväl processer som på styrning från tidigare regeringar. Mellan 2013 och 2022 har Migrationsverket av tidigare regeringar inte fått vare sig mål, uppdrag eller återrapporteringskrav gällande återkallelser. Detta har lett till att myndigheten inte ens tagit fram något arbetssätt för att initiera, utreda eller besluta om återkallelser. Här saknas även rutiner för att hantera information från andra myndigheter.
I detta återfinns även ett grundläggande problem där Migrationsverket endast har lagstöd att på eget initiativ kontrollera arbetstillstånd samtidigt som andra myndigheter saknar rättsliga möjligheter att lämna över information. Ett systemfel som måste åtgärdas omedelbart.
Riksrevisionen lägger också i dagen att Migrationsverket har återkommande svårigheter att lyckas med delgivningen av de återkallelser som faktiskt beslutas om. Myndigheten utnyttjar helt enkelt inte fullt ut de möjligheter som delgivningslagen medger. Personer som saknar rätt att vistas i landet eller Schengen kan därmed inte bara fortsätta resa in och vistas i området utan även nyttja förmåner de inte har rätt till.
Samtidigt saknas rutiner för att informera andra myndigheter när ett uppehållstillstånd har återkallats. Som en konsekvens har cirka 430 miljoner kronor felaktigt utbetalats från myndigheter och kommuner.
Sammantaget är Riksrevisionens rapport ett svidande bevis på Socialdemokraternas brist på regeringsduglighet. Partiet har därtill i en nylig internrapport påvisat att det har varit mer intresserat av att positionera sig gentemot Sverigedemokraterna istället för att se till landets bästa i invandringsfrågan (TV4 27/11). Det är därmed inte förvånande att Riksrevisionen hittat dessa brister i hanteringen av uppehållstillstånd under S-styret.
En ny generaldirektör har redan utsetts av regeringen och Migrationsverket har fått i uppdrag att prioritera arbetet med återkallelse av uppehållstillstånd. Samtidigt har arbetet initierats för att riva sekretessen mellan myndigheter. En bra början mot en ansvarsfull invandringspolitik.
