Miljöpartiet gjorde ett klart bättre val i söndags än i höstens riksdagsval. Socialdemokraterna ett klart sämre val. Men det är som det brukar vara. 53 procents valdeltagande är visserligen bra för att vara ett EU-val – men långt under förra riksdagsvalets 87 procent.
En skillnad på 34 procentenheter – eller 2,5 miljoner människor – gynnar små nischade partier med välutbildade väljare i storstäderna. Många vågar även ”ta ut svängarna” i EU-valen och rösta på mindre partier. Därför är det rimligaste att jämföra EU-valet 2019 med EU-valet 2014.
Det tydligaste resultatet från detta EU-val är den starka (konservativa) högervinden. Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna vann ett mandat vardera. Högerpartierna ökade alltså sin representation med 50 procent, från 6 till 9 mandat av sammanlagt 20. På den andra kanten förlorade Miljöpartiet två mandat och Feministiskt Initiativ ett. Tre mandat mindre till de radikala (progressiva) partierna. Ett av Liberalernas mandat gick över till Centerpartiet.
Tittar man på SVT:s vallokalsundersökning (som inte exakt avspeglar valresultatet men kommer nära) så placerar sig fler väljare (43 procent) till höger än till vänster (37 procent). Både 2014 och 2009 var det tvärt om. En intressant aspekt är att andelen Centerväljare som placerar sig själva till vänster ökat kraftigt och nu uppgår till 18 procent samtidigt som andelen Centerväljare som placerar sig till höger för första gången är mindre än hälften. För Liberalerna är förändringen inte lika tydlig.
Endast var tredje, eller 36 procent av de som röstade på Liberalerna i riksdagsvalet 2018, röstade på partiet i söndagens EU-val. Det kan jämföras med att genomsnittet för de andra partierna var 62 procent. En stor del av Liberalernas tidigare väljare har istället gått till Moderaterna och Centerpartiet.
I Göteborg fick Liberalerna 5 procent av rösterna vilket drog upp partiet till spärrgränsen på 4,1 för hela Västra Götaland. Men hade det inte varit för väljarna i Stockholm, Göteborg, Malmö/Lund och Uppsala hade partiet inte klarat sig. L är idag helt beroende av storstadsväljare och universitetsorter.
Både S och V backar bland arbetare, men kompenserar med att gå fram bland tjänstemän. Noterbart är att Vänsterpartiet bara får 4 procents stöd bland förstagångsväljare (18 – 21 år) medan Moderaterna får 21 procent, vilket är en fördubbling jämfört med förra EU-valet.
För Liberalerna borde det här vara oroande läsning. Moderaterna ser ut att komma starkt bland unga väljare. Socialdemokraterna stärker sin ställning bland tjänstemän. Centern är bättre på att attrahera de livsstilsliberala. Då spelar det mindre roll om L har liberalismen i namnet. I alla storstäder är faktiskt C betydligt starkare än L.
Liberalerna klarade sig med nöd och näppe från att åka ur EU-parlamentet. Det är ingen seger. En given slutsats är att helt okritiskt ställningstagande för ökad överstatlighet vare sig är särskilt populärt eller liberalt. En annan slutsats är att L går i otakt med den stora grupp av partiets väljare som placerar sig själva till höger.
EU-val är som att simma med flytväst för L. När de 2,5 miljonerna återansluter till nästa riksdagsval löper partiet stor risk hamna under vattenytan.
