Kriminaliteten fortsätter att vara Socialdemokraternas akilleshäl i valrörelsen. Häromdagen mördades ytterligare en man i en skjutning i Stockholm. Det innebär 47 döda hittills i år. 2022 är därmed det dödligaste året sedan polisen började föra särskild statistik i ärendet 2016.
Medan högerblocket har presenterat en rad åtgärder för att få till ett systemskifte i kriminalpolitiken har S försökt parera genom att föreslå straffskärpningar och ökade resurser till brottsförebyggande insatser.
Men vad spelar det för roll om S-regeringen inte ens kan dra korrekta slutsatser av pågående insatser mot gängkriminaliteten? Socialdemokratiska statsråd har varit ivriga att lyfta fram Malmö och projektet ”Sluta skjut” som ett framgångsexempel, trots att det saknats tydliga underlag för att så faktiskt är fallet.
Sluta skjut bygger på en amerikansk strategi för att minska och förebygga dödligt våld bland kriminella grupper. I praktiken innebär det bland annat att polisen samverkar med andra myndigheter, insatser riktas mot enskilda i de mest våldsamma grupperingarna, samhället markerar att våld inte är acceptabelt och den som vill lämna brottsbanan bakom sig ska få särskilt stöd. Metoden började tillämpas 2018.
Justitieminister Morgan Johansson har varit så nöjd med Malmö att han uppmanat Stockholm att tillämpa metoden: ”Jag tror att om man vill se hur man kan vända utvecklingen bör Stockholmspolitikerna vända blicken mot Malmö” (Aftonbladet 27/8-2021).
Men är Malmö verkligen en framgångssaga i kampen mot kriminaliteten? Och har Sluta skjut verkligen haft effekt på de dödliga skjutningarna i staden?
En snabb blick på siffrorna tycks stödja tesen. År 2016 hade Malmö 61 skjutningar och 43 sprängningar. Året därefter, 2017, låg siffrorna på 65 skjutningar och 62 sprängningar. Spola fram tiden till 2021 och antalet skjutningar och sprängdåd var nere på 21 respektive 22.
När Malmö universitet utvärderade effekterna av Sluta skjut blev det dock mer tvetydigt. Projektet påbörjades i en tid då skjutningarna redan hade börjat avta i Malmö. Parallellt med Sluta skjut bedrev polisen även operation Rimfrost med målet att inkapacitera kriminella och beslagta mer vapen och sprängmedel.
En sådan faktor gör det svårare att dra några säkra slutsatser över vad som bidrog till att skjutningarna kunde minska. Dessutom går det inte heller att undgå coronapandemins påverkan på samhället och brottsutvecklingen. Därmed gick det inte att tydligt peka ut Sluta skjut som orsaken till antalet minskade skjutningar.
Kriminologen Manne Gerell påpekade även i DN att: ”Malmö gick från att vara överlägset värst till en nivå där man fortfarande var bland de värre i Sverige” (24/8).
Poängen är inte att Sluta skjut är ett onödigt eller verkningslöst projekt. Flera amerikanska utvärderingar har trots allt pekat på goda resultat. Metoden har sina poänger. Det innebär dock inte att Malmö är någon framgångssaga. Dödsskjutningen på Emporia-gallerian tidigare i augusti visar troligen att staden åter befinner sig i en ny våldsspiral. Vill justitieminister Morgan Johansson fortfarande lyfta Malmö som ett framgångsexempel i kampen mot gängkriminaliteten?
