Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
 Bild: Meli Petersson Ellafi
Bild: Meli Petersson Ellafi

Peter Hjörne: Äldreomsorg - vår sorg!

Det är ett faktum, inte en åsikt, att Sverige svikit de äldre och sköraste - dem som tjänstemän och politiker sa att vi skulle göra allt för att skydda.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Världens länder öppnar sig så sakteliga och försiktigt - Kina, delar av USA, Spanien, Frankrike, Tyskland, Italien och våra nordiska grannländer. I Medelhavsländerna förbereder man sig på en annorlunda, men dock, turistsäsong.  Gränser kommer att öppnas. Överallt är oron stor för att smittan skall ta ny fart.

Oro och osäkerhet är det som förenar de allra flesta på vår planet just nu - utom förstås Donald Trump, som har visat sin stora allsidighet genom att inta en lång rad sinsemellan motsägelsefulla åsikter, Brasiliens Jair Bolsonaro, som konsekvent tonat ner coronafaran och prioriterat ekonomin och Vitrysslands Aleksandr Lukasjenko, som meddelat att ingen i Vitryssland kommer att dö av viruset - bastu, vodka och ishockey är effektiva motmedel. För att bara nämna några av världens virusdilettanter med avsevärd makt.

Dessa herrar skiljer sig avsevärt från forskarna och experterna som vet att de inte vet - ännu. De vet också att vägen till kunskap går via forskningen och dess frågor, inte tvärsäkra utsagor utan täckning. De vet att "utan tvivel är man inte klok", som Tage Danielsson uttryckte saken.

– Det finns inget utrymme förr tvärsäkerhet när vi närmar oss de här frågorna. För en sak är säker: viruset gäckar oss hela tiden, sa Johan von Schreeb, professor i katastrofmedicin.

Det är tydligt att viruset och sjukdomen som framkallar covid-19 har visat sig vara både mer svårbegripligt och mer svårbemästrat än vad som först antogs. Experter och forskare kommer till olika slutsatser om vilka vägar som är de riktiga: "Lock down" eller varligare stängning? Munskydd eller inte? Desinfektionssprayning, bra eller dåligt? Hur många har antikroppar? Blir de som varit sjuka immuna? Varför ser smittspridningen och dödstalen så olika ut i olika länder och regioner? Kommer det läkemedel? Kommer ett fungerande vaccin och i så fall när? Hur skall det gå till när länder öppnar igen och vad händer då?

Frågetecknen tycks bli fler, trots att forskarvärlden säger att kunskapen om det nya viruset hela tiden växer - och växer snabbt.  Ett dussintal medicinföretag och universitet arbetar frenetiskt med att få fram vaccin och en handfull testar nu på människor. Kombinationer av läkemedel prövas över hela världen. Men ännu finns varken skydd eller bot.

Två ting tycks alla emellertid vara ense om: Tvätta händerna är bra! Och social distansering - det som historieprofessorn Lars Trädgårdh kallar en svensk folksport sedan länge - är effektivt.

Oaktat metoder och strategier så måste vi i dag i Sverige konstatera att vi har mycket högre dödstal än många andra länder, till exempel våra nordiska grannländer. Det är också ett faktum att vi valt en delvis annorlunda modell för att bekämpa coronaviruset. Våra nordiska grannar diskuterar nu om man vill ha in svenskar i sina relativt coronaförskonade länder. Det tycker smittskyddsprofessorn Björn Olsen är begripligt.

– Vi måste harmonisera oss med resten av Europa vad gäller våra strategier, det skulle vi gjort från allra första början, så hade vi inte hamnat i den här situationen, säger Olsen. Han menar att den enda framkomliga strategin nu är att testa och smittspåra. Då kan man få ner smittan väldigt snabbt.

Enligt Oxford University och den ideella organisationen Global Change Data Lab har Sverige fem dagar den senaste tiden legat högst i världen i covid-19-dödlighet.

Men statsepidemiologen Anders Tegnell vidhåller att den svenska linjen är riktig. Han menar att det inte är möjligt att jämföra enskilda veckor eftersom olika länder och regioner ligger på olika delar av epidemikurvan. Den tidigare statsepidemiologen Johan Giesecke framhåller att länder räknar på olika sätt och att man därför inte kan dra några slutsatser nu.

Utrikesminister Ann Linde får mängder av frågor om den svenska coronastrategin från andra länders journalister. Hon tror på den svenska linjen och tillbakavisar konsekvent bilden av att Sverige har en radikalt annorlunda strategi än andra länder. Däremot erkänner hon att vi misslyckas med att skydda äldreboendena.

– Det är oerhört sorgligt, men faktum är att bland de döda i Sverige är medelåldern 81 år. 75 procent av dödsfallen har varit på äldreboenden eller i hemtjänsten. Bland befolkningen i övrigt är det en liten smitta, dessutom är det väldigt regionalt, säger Ann Linde.

Det låter i och för sig rimligt att vi i dag, några månader in i en pandemi, som sannolikt kan bestå en bra bit in i 2022, inte kan dra några säkra slutsatser om vilka metoder och strategier som är de riktiga. Men det är ett faktum, inte en åsikt, att Sverige svikit de äldre och sköraste - dem som tjänstemän och politiker sa att vi skulle göra allt för att skydda.

– Det är en skam för ett välfärdsland som vårt att vi inte klarat att skydda de äldre. I åratal har vi vetat att äldreomsorgen har låg kvalitet, är underbemannad, har för lite resurser och helt saknar beredskap och skyddsutrustning för akuta situationer, sa en framgångsrik läkare jag talade med.

Ja, det är en skam. Nu måste alla krafter sättas in för att snabbt komma till rätta med missförhållandena och rädda liv. Det verkar som den insikten finns nu. Men vi måste också utkräva ansvar för det tragiska haveriet och dra rätt slutsatser för framtiden.

Sannolikt måste äldreomsorgen organiseras om och ansvar helt eller delvis flyttas. Men framför allt måste utbildning, resurser och personal tillföras. Det hjälper inte dem som så tragiskt drabbats, men en god och värdig äldreomsorg är en absolut skyldighet i ett civiliserat samhälle!