"Vi går ur Rädda Barnen och stoppar autogirot. Tydligen är alla korrupta svin, särskilt de i ledningen", osar kommentarerna. Vissa tackar GP för att de blivit varse att de blivit lurade. "Ge inte fisk, ge ett fiskespö", lyder en uppmaning.
"Rädda Barnen och liknande organisationer hittar lättvindiga sätt att tjäna pengar på folks dåliga samveten", skriver en person, medan andra har trott att 90-kontona har borgat för att pengar hamnat i rätt fickor.
Flera tycker att det bör räcka med att betala skatt för att finansiera det svenska biståndet. Kanske rentav dra en procent av allas löner till Sidaprojekt. Eller så kunde man själv få bestämma, vart i världen slanten skulle gå. Mer praktiskt är förslaget om att satsa alla biståndspengar till preventivmedel och p-stavar. Den som betalar för tio p-stavar räddar hundra svältande barn från att födas.
Samtidigt reser en del krav på att de ansvariga i Rädda Barnens styrelse ska ställas till svars för felaktigheterna. Flera ryggar för de stora organisationerna och litar mer på de mindre.
Kyrkliga kontakter i Afrika kan vara ett sätt att bistå behövande. Där överlämnas 100 procent av insamlade medel. Åtminstone bör upp till 90 procent gå till avsett ändamål, kräver någon.
Men även om många kommentarer andas besvikelse, finns det lite uppmuntran. En beundrar alla människor, som arbetar i ideella organisationer, oberoende på vilken nivå de verkar, bara de brinner för sina uppgifter.
Många vill upphöra med att skänka pengar. Ett mejl med konkret uppgift om vart pengarna går och till vem, är ett annat förslag.
Det som har hänt är sorgligt, men låt det inte drabba alla barn, får avsluta kommentarerna.
