Några stora samtalsämnen inför årets kulturbudget har varit att flera kulturinstitutioner är i bedrövligt skick, scenkonstens utsatta läge och att barn måste få tillgång till riktiga böcker.
Kraven från kulturlivet infriades väl inte riktigt i regeringens budget som presenterades under onsdagsmorgonen.
Regeringen har osthyvlat ner poster på de flesta kulturområdena, med en något större hyvel på ett par håll: scenkonsten tappar närmare 12 miljoner, studieförbunden kommer så småningom att backa med en halv miljard per år och folkbiblioteken får inte sitt utvecklingsstöd förlängt. Dessutom minskas stödet till Konstnärsnämnden och till enskilda konstnärer.
Däremot satsar man på att digitalisera Riksarkivets samlingar och ger Kungliga operan, Skansen, Tekniska museet och Nordiska museet i Stockholm möjlighet att låna från Riksgälden för sina renoveringar. Statens fastighetsverk ska också få ökade medel för att se efter de fem statliga ändamålsfastigheterna: Kungliga operan, Dramaten, Historiska museet, Nationalmuseum och Naturhistoriska riksmuseet, som alla ligger i Stockholm.
Varningen: Kulturarvet får svältkur
När reaktionerna från Kultursverige börjar trilla in går det att skönja ett mönster: Glesbygdens kultur är i fara.
– Det kan vara provocerande att man så utstuderat väljer att stötta det som ligger i Stockholm, säger Alex Bergström (S), ordförande i Västra Götalandsregionens kulturnämnd.
Han menar att regeringens del av kultursamverkansmodellen, som står för en stor del av stödet till kulturarrangörer och konstnärer i ute i landet, blir för liten i den nya budgeten.
– Vi har en samverkansmodell, men de gör inte uppräkningen vi hade förväntat oss. Vi kommer inte kunna kompensera för ökade hyror, till exempel, säger Alex Bergström.
När kulturminister Parisa Liljestrand (M) presenterade budgeten tryckte hon på att kommuner och regioner får kraftigt ökat stöd i budgeten – 16 miljarder – men det beräknade underskottet är ungefär 28 miljarder kronor enligt Sveriges kommuner och regioner.
Liljestrand lyfte också fram kulturarvet som en prioritering i budgeten. Nja, menar generalsekreteraren för länsmuseerna Ulf Dernevik – inte kulturarvet i hela landet: ”Uteblivna tillskott till kultursamverkansmodellen och avskaffad uppräkning leder till att det regionala kulturarvet sätts på svältkur. En redan tuff situation blir ännu tuffare, och risken är att den kulturella klyftan mellan storstäderna och resten av Sverige ökar,” skriver han i ett pressmeddelande
Magdalena Malm, generalsekreterare för Bildkonst Sverige, saknar satsningar på bildkonsten och pekar på att ersättningarna till fria konstnärer sänks. Hon varnar också för en storstadscentrering när bildkonstens arrangörer åsidosätts.
– Det här drabbar framför allt utanför storstäderna där det inte finns privata stora institutioner eller stora gallerier, säger hon till GP.
”Nav för många funktionshindrade”
Men den största nedskärningen drabbar studieförbunden.
– Det är en slakt, rent ut sagt, och det kommer att bli svårt för många studieförbund att upprätthålla sin verksamhet. Det är tragiskt, säger Alex Bergström.
Studieförbunden ska spara en kvarts miljard 2024 och 2025, och en halv miljard 2026.
– Studieförbunden är ofta den enda samhällsaktören på landsbygden. För många funktionshindrade ute i landet är det ett nav och en tillhörighet, säger Bergström.
Västra Götalandsregionen ger själva ungefär 60 miljoner per år till studieförbunden. De kommer inte att kunna öka anslagen för att kompensera för statens nedskärningar.
– Men vi ska försöka göra punktinsatser för att stödja läsfrämjande insatser, det är något vi kan göra för att bidra, säger Alex Bergström.
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
