Serietecknaren har tillgång till läsarens hjärna

Kalle & Hobbe-tecknaren Bill Watterson har skrivit ett förord om den sällsamma makten.

Det här är ett kåseri. Eventuella ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|

Härom månaden (13/5) skrev jag i dessa spalter om ”Åshöjdens BK”-boxen, fyra inbundna volymer med Max Lundgrens och Reijo Stävenborgs fotbollsserie i tidningen Buster mellan 1975 och1992. I dag måste jag uppmärksamma ytterligare en seriebox, nämligen ”Kalle och Hobbe – Den kompletta samlingen” av Bill Watterson (Apart förlag). Den omfattar fyra extremt välproducerade volymer, väger sju kilo och innehåller 2 700 dagsstrippar i svartvitt och 450 söndagssidor i färg.

En och annan GP-läsare minns säkert den här serien om den sexårige Kalle och hans tyg-tiger Hobbe, som bara lever och rör sig när de två är ensamma tillsammans. Från debuten den 18 november 1985 fram till nyårsafton 1995 lyckades Watterson variera, utveckla och fullända denna med förlov sagt ”smala” grundidé.

ANNONS

Genom att komplettera persongalleriet med en lätt cynisk pappa, ett råskinn till skolkamrat samt fyra ofta upprörda kvinnor – mamman, lärarinnan, barnvakten Rigmor och grannflickan Sussi – skapade han ett decennium av magi.

Bill Watterson, född 1958, har aldrig varit en offentlig figur. Under sin seriekarriär satt han i sin studio i Cleveland, Ohio, och lät sig sällan intervjuas. Till skillnad mot sin idol Charles M Schulz med ”Snobben” vägrade han att licensiera sina figurer, det blev alltså inga dockor, T-tröjor eller gratulationskort.

– Jag vill teckna serier, inte driva ett imperium, kommenterade han.

I samlingsboxens första volym har Watterson skrivit ett omfattande förord. Han påpekar att han som daglig serietecknare i tio år hade en icke obetydlig makt: den som ritar i tidningen varje dag bygger upp en långvarig relation till sin publik.

– Folk lägger bara ett par sekunder på att läsa en stripp, men serietecknaren kan prata med läsarna i åratal. Man har en otroligt stor tillgång till folks hjärnor. Det är ett ytterst sällsynt privilegium att få sitt arbete läst av folk varje dag, år efter år.

Den passagen i Wattersons förord träffade mig rakt in i hjärtat! Det har gått en vecka sen jag läste det. Men sedan dess har jag funderat mycket på hur jag har förvaltat min privilegierade tillgång folks hjärnor, särskilt under de fyrtiofem år när jag tecknade ”P.S.” i Göteborgs-Posten varenda dag.

ANNONS

Läs GP Världens gång

Nu kan du få alla kåserier och skämtteckningar som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Världens gång. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

ANNONS