Nu när det enda som finns kvar av semestern är bleknande solbränna, tom plånbok och förstorad lever kanske det är lite mycket begärt att tänka tillbaka på midsommar. Men gör ett försök. För det var under midsommarfirandet 2025 jag plötsligt insåg en viktig sak om själva mänskligheten. Polletten slank ner i diket.
Det var en typisk svensk midsommar. Horder av folk hävdade att de hade en vän uppå källarbacken. Små grodor som inte gjort en fluga förnär smädades. Fru Söderström åkallades. Jag hade dock bara ögon för en enda sak. En herre i vegamössa som spelade dragspel.
Ni vet väl att vi bokstavligen lever i en värld som för bara trettio år sedan var science fiction va? Ena stunden sitter man sitter man på pappas jobb och leker med en sådan där miniräknare med lysande siffror och känner sig som Luke Skywalker. I nästa ögonblick har vi världshistoriens samlade kunskap i en liten mackapär som man dessutom kan spela Call of duty på. Utan att reflektera nämnvärt. Utom när wifin inte fungerar. Förmodligen kommer vi inte ens reagera när vi är robotfurstarnas köttslavar heller, utan bara acceptera det som en del av vardagen. Ingen kunde väl ana vägen till vår egen undergång banades fram genom att mata in selfies i chatGPT bara för att vi ville se hur vi såg ut som muppar?
Har man sett en skock med förstaklassare sjunga ”Idas sommarvisa” har man sett alla.
Märk väl. Det här är ingen teknikfientlig text. Jag som minns den mörka tid när man behövde släpa omkring buntar med små pappkort för att få åka spårvagn är helt för att kunna köpa sin biljett med telefonen. Det är så fantastiskt skönt att man kan lyssna på all musik i hela världen utan att behöva hantera en massa bökiga vinylskivor. Inget att ta fram inget att ta bort. Inga stift att blåsa på (du hårt kämpande artist med svårigheter att få ekonomin att gå runt sedan streamingens intåg som vill gå i svaromål vill jag påminna om att jag skriver i en papperstidning så ta och sätt dig.)
Vad har detta med en gubbe med vegamössa som spelar dragspel att göra kanske ni undrar? Jo, för trots att det faktiskt är 2025 och inte 1829 och alla tekniska landvinningar jag räknat upp och de omvälvande samhälleliga förändringar de fört med sig har skett kommer det alltid finnas en dragspelande gubbe någonstans. Förmodligen kommer han spela för en massa människor som dansar runt en stång samtidigt som de hånar små grodor.
Vad betyder detta då? Det pratas regelbundet om att svenska traditioner är ”hotade.” Det är nonsens. Jag tycker ärligt talat det finns en massa traditioner och seder vi gott och väl kan göra oss av med. Det finns ingen anledning att titta på Kalle Anka på julafton längre. Att klippa bort dockan som sa ”mama” var en bra början. Ta bort resten medan ni ändå håller på. Sensmoralen i ”Karl-Bertil Jonssons julafton” kan man vid det här laget och det var ärligt talat inte speciellt subtil till att börja med. Vet ni vem jag tycker ska leda Allsång på Skansen? Ingen! I våras fylldes mitt facebookflöde av upprörda småbarnsföräldrar som kokade av ilska för att skolavslutningar ställts in på grund av dåligt väder. Allt jag kunde tänka på var hur skönt det hade varit att få slippa några av de skolavslutningar mina barn utsatt mig för. Har man sett en skock med förstaklassare sjunga ”Idas sommarvisa” har man sett alla. Men strunt i vad jag tycker. Oron för att svenska traditioner håller på att dö ut, eller ens är det minsta hotade, är totalt obefogad. Vi har ju beviset rakt framför ögonen. Eller öronen. Medan världen skälver och robotarna vaknar står han ändå där och drar i sitt handklaver med vegamössan på sniskan. Kanske mumlande något om ”Rönnerdahl.”
Missa inget från GP Världens gång!
Nu kan du få alla kåserier och skämtteckningar som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Världens gång. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
Wanloos grundkurs: hur du flyttar från Göteborg | Göteborgs-Posten
