Det ska väl erkännas att jag var tveksam. I teorin kändes en robotserie som ett fall av temporär sinnesförvirring. Själva idén i sig: en framtidsvision där vanliga människor lever med robotar (”hubotar”), i sina hem, som hjälpredor –och på det en militär grupp hubotar som brutit sig loss från sina ägare för att ställa till med oreda? Låter svårt att ta det hela vägen in i mål.
Likväl är det en intressant fråga som är kärnan i Äkta människor. I ett samhälle som ständigt strävar efter större effektivitet, där människor tyngs med allt större arbetsbörda och där det känslomässiga –och mänskliga –tillgodoses allt mindre i yrkesrollen och för att hålla sig kvar i samhället i stort, är det rimligt att lägga tyngdpunkt på just dessa sidor av människan.
Rutinerade Lars Lundström (Tusenbröder, Wallander) ligger bakom serien, som regisserats av Harald Hamrell (Beck, En spricka i kristallen) och Levan Akin (Anno 1790). Det i kombination med den gedigna ensemblen med bland annat Andreas Wilson, Eva Röse och Leif Andrée räddar detta vilda uppslag till tv-serie från total flopp. Manuset landar på rätt sida av floskelträsket, med all sannolikhet på grund av goda skådespelarinsatser.
Äkta människor är pastellfräscht med en ständig morgonsol genom fönstret, alltid med en perfekt filmisk svennefrukost framdukad på bordet. Välproducerat, men utan mänskliga relationer som får det att stinga till i hjärtat. Det är något som fattas.
Kanske är det fler människor av kött och blod.
