Årets kulturbudget blir 9,032 miljarder kronor. Det innebär en minskning på cirka 1,1 miljarder kronor jämfört med fjolårets budget på 10,133 miljarder kronor som dåvarande kulturministern Amanda Lind (MP) beskrev som "historiskt hög" – något som delvis förklarades med extra kris- och stimulansstöd på grund av pandemin.
Den nya regeringen konstaterar att återhämtningen tar tid men gör inga fortsatta stödsatsningar – något som kulturbranschen starkt har efterfrågat.
– Det drabbar ju kulturen dubbelt. Vi håller på att återhämta oss efter en pandemi och är dessutom på väg in i en stor ekonomisk kris. Så snarare än att avveckla de här stöden hade man behövt fördubbla dem, säger Gunnar Ardelius, generalsekreterare på Sveriges museer.
Slopar fri entré till statliga museer
Vid en presskonferens under tisdagen upprepade kulturminister Parisa Liljestrand (M) att det ekonomiska läget är ansträngt, därför slopas bland annat fri entré till statliga museer för vuxna. Hon argumenterade för att reformen visat sig mest gynna erfarna museibesökare, stockholmare och utländska turister.
– Det är inte en rimlig prioritering av skattemedel i en tid när inflationen gröper djupa hål i plånböckerna, sade hon.
Det slopade anslaget betyder att Moderaterna och Kristdemokraterna har fått igenom sin linje gentemot Liberalerna som inte ville dra in den fria entrén före valet. Just frågan om fri entré har annars pendlat under det senaste decenniet i takt med att den politiska makten skiftat. Från branschen ser man sig också drabbad av politikernas dragkamp.
– En sådan här omställning görs inte över en natt, och det kommer att kosta att ställa om. De här hastiga förändringarna fram och tillbaka är problematiska och långsiktigheten blir lidande. Det kommer att kosta att ställa om, och den smällen får nu museerna ta vilket är väldigt problematiskt i ett redan utsatt läge, säger Gunnar Ardelius.
Behåller fri entré för barn och unga – utan kompensation
Ann Follin är överintendent på statliga Världskulturmuseerna, som bland annat innefattar Världskulturmuseet i Göteborg. Hon säger att beskedet inte är oväntat men att de hade önskat större framförhållning. Nu är det mycket praktiskt som ska lösas redan till årsskiftet.
Hon lyfter också en väsentlig detalj som Parisa Liljestrand inte nämnde under presskonferensen.
– Man bibehåller fri entré för barn och unga under 19 år. Men det har inte museerna fått extra kompensation för.
Så ni måste alltså prioritera nu. Är det något som får stryka på foten?
– Det är väl möjligt under de här två månaderna, när vi har mycket praktiskt som måste på plats, att vi kanske måste pausa några andra saker.
Men ni kan inte säga vad i nuläget?
– Nej, säger Ann Follin.
Kulturskolan får mindre pengar
Satsningen på kulturskolan minskas från 200 miljoner i fjol till 100 miljoner under 2023. Även satsningen på biblioteken halveras från 150 miljoner 2022 till 75 miljoner. Dessutom får folkbildningen, alltså stöd till studieförbunden och folkhögskolorna, nästan en halv miljard mindre påpekar Amanda Lind som är djupt kritisk till regeringens förslag.
– Det är en slakt på kulturbudgeten. Det känns ovärdigt i det läge vi är i nu med pandemin som fortfarande påverkar. Återhämtningen är inte gjord och vi går in i lågkonjunktur.
Men kan det också vara rimligt med tanke på det ekonomiska läget?
– Nej, inte när man har reformutrymme på 40 miljarder. Man väljer att lägga pengar på bensin i stället för det fria kulturlivet.
Svensk scenkonst: "Återhållsam budget"
Också de statliga scenkonstinstitutionernas anslag minskas med 3,7 miljoner, hur dessa besparingar görs meddelas först senare. Samtidigt sänks tv-avgiften genom att taket för full avgift justeras från 1,87 till 1,75 inkomstbasbelopp.
Mikael Brännvall, vd för Svensk scenkonst, beskriver budgeten som "återhållsam".
– Vilket är problematiskt när kulturen befinner sig i ett besvärligt läge efter två år av nedstängningar och förbud. Hela scenkonsten befinner sig i en återstartssituation där man kämpar för att komma igång igen, säger han och fortsätter:
– Det handlar om att få tillbaka publik. Det finns kompetensbrist, inte minst gällande tekniker. Sen är det samhällsekonomin med ökade kostnader, ökade hyror och ökade energikostnader. Och så köpkraften då.
– Vi menar att det skulle behövts långsiktiga och väldigt kraftfulla stöd även nu.
Har ni sett att detta direkt drabbar era medlemmar?
– Det är för tidigt att säga, men våra medlemmar skulle behöva fortsatt stöd.
Konstnärsnämnden: Svårt att se oss som vinnare
En av regeringens största budgetsatsningar omfattar 40 miljoner kronor som tillfaller konstnärerna. Dessa pengar väntas gå till fler långsiktiga stipendier, något som regeringen kommit överens med SD om i Tidöavtalet. Under 2024 och 2025 blir höjningen 30 miljoner kronor per år.
Mika Romanus, direktör på Konstnärsnämnden, säger att hon är glad att regeringen ser särskilt till konstnärernas behov – men har svårt att betrakta myndigheten som vinnare. Inte minst då Konstnärsnämnden hade tillfälliga återstartsstipendier på cirka 65 miljoner under 2022 som nu försvinner.
– Tekniskt sett får vi mindre pengar för 2023 än 2022. Så vinnare är svårt att säga. Det är en väldigt tuff budget för kulturområdet, säger Mika Romanus och påpekar att minskade anslag till andra delar av kulturlivet också kommer att påverka enskilda konstnärer negativt.
– Jag är alltså väldigt glad att man särskilt ser konstnärerna, men jag noterar samtidigt vilka konsekvenser det kan bli framgent om kulturlivet blir väldigt begränsat.
Fakta: Kulturbudgeten de senaste åren
2019: 8,231 miljarder kronor
2020: 8,523 miljarder
2021: 10,016 miljarder
2022: 10,133 miljarder
2023: 9,032 miljarder
