Jobbet. Jag undrar hur många barn som funderar över det begreppet. Vad är det, egentligen? Något viktigt, som upptar de vuxnas intresse och tid är väl uppenbart. Men vad betyder det, och vad gör de vuxna när de går till jobbet?
På Masthuggsteatern ger ”Poängen med Pekka” besked. Tre identiska Pekka mäter med sina måttband och skriver och grejar. Allt noga ordnat i dagliga rutiner. Vad jobbet ska leda till är oklart, men en väldig massa viktig aktivitet handlar det om. Paus med medhavd macka finns det ändå plats för.
Det är en både konkret och fantasifull glimt av den vuxna världen som ensemblen och det konstnärliga teamet, med dramaturgen Kristina Ros och regissören Lisa Färnström i spetsen, vill ge.
Scenografen Råger Johansson erbjuder de tre Pekka en intim yta att agera på, tätt intill den yngre barnpubliken. Hans kostymer och Josefin Ekerås masker signalerar att här står tre äldre slitvargar med funktionella jobbarkläder och mustasch. Pålitliga kuggar i ett maskineri.
Plötsligt kastas grus i den väloljade vardagen, jobbet tar slut!
Skådespelarna Åsa Bodin Karlsson, Eli Felicia Edelbo-Christensen och Helen Hansson är en samspelt och sjungande Pekka-trio. Roliga och rörliga, med riktig men inte påträngande publikkontakt.
Anna Gustavssons kompositioner växlar tempo och stämningar. Plötsligt kastas grus i den väloljade vardagen, jobbet tar slut! Pekka tappar fotfästet och bara en stackars telefonist i Kramfors svarar i telefonkön, men hon har inga besked.
Några vänner dyker upp i nöden, råttan som har tagit hand om gurkan från smörgåsarna – ett finfint dockspelsinslag – och vakthunden, som Helena Hansson ger underbart liv. Men mest är det kaos.
Det blir ingen återstart på mätandet. Slutet är dunkelt, men Pekka genomlever krisen, alla tre tillsammans. Uppsättningen förlitar sig på poetiska inslag och spelets grundläggande charm. Pekka upptäcker andra värden och sysslor. Vackert så, en ovanlig dag på jobbet.
Läs mer i GP Kultur:
