Recension: ”Fabrikens hemlighet” på Göteborgsoperan

Jul är något vi gör tillsammans, lyder sensmoralen i ”Fabrikens hemlighet”, årets julföreställning för hela familjen på Göteborgsoperan. Det är också en passande beskrivning av den generösa uppsättningen, som spinner vidare på fabrikstemat från säsongens musikalsatsning ”Charlie och chokladfabriken”. Här är det inte godis som tillverkas utan julen som ska välkomnas, men något är fel i processen. Fabriken är den sista anhalten för ett luciatåg och när ungdomarna väl blir insläppta visar det sig att de har lösningen på problemen.

Göteborgsoperan tar de unga på allvar, både på scen och i salongen – och samtidigt ger den vuxna publiken egna associationer.

Anders Wängdahls manus och Per Larssons musikaliska arrangemang spinner samman en liten historia där julsånger och den traditionella ”Luciasången” otvunget blandas med opera- och operettnummer av bland andra Offenbach, Mozart, Dvorák och Händel.

Det är härligt att se hur Göteborgsoperan tar de unga på allvar, både på scen och i salongen – och samtidigt ger den vuxna publiken egna associationer. Här finns rika upplevelser för alla. Orkestern spelar med espri i sitt dike och på stora scenen blandas solister och medlemmarna i den äldre av Göteborgsoperans ungdomskörer. Både sång och spelglädje imponerar.

Axel Boberg Ragnerstams scenografi är en mäktig fantasi med stora rör och märkliga apparater som tillsammans med ljus- och ljuddesignen skapar rena teaterfyrverkerier.

När Daniel Ralphssons uppfinnare sätter fart på pepparkaksbaket och ungdomskören spritter loss i ett fint ”Julpotpurri” är det bäddat för final.

Det är rörelse och tempoväxlingar i Mattias Ermedahls regi, som utnyttjar den stora scenen väl. Åke Zetterström är trygg berättare, som vaktmästare i fabriken. Han förvaltar även texten samtida anspelningar; klimatkris, krig, ångest och oro finns som en underton i fabrikens bekymmer. Men Mia Karlssons drömsamlare ingjuter hopp och skapar skönsjungande kontakt med månen. Handfast och kul är rimsmeden i Katarina Giotas gestalt. När Daniel Ralphssons uppfinnare sätter fart på pepparkaksbaket och ungdomskören spritter loss i ett fint ”Julpotpurri” är det bäddat för final. Och visst kommer Tomten, Kristian Lindroos får sjunga Adams ”O, helga natt” innan han lastar julklappssäcken på släden och far.

Sicken kväll, Göteborgsoperans röda lykta torde lysa julröd och varm varje gång ”Fabrikens hemlighet” spelas.

Läs mer i GP Kultur:

Lis Hellström Sveningson

Följ