Det har skrivits tiotusen tidningsartiklar om barns läsvanor. Det är brinnande debattinlägg, åtgärdspaket, ”bästa läslovstipsen” och nedkokade larmrapporter. Men the million dollar question – hur får jag mitt barn att verkligen intressera sig för böcker då?! – känns alltjämt obesvarad.
Jo just det, Expressens Jens Liljestrand gjorde ett uppmärksammat försök i höstas (Expressen 20/9-20). Men eftersom hans ton påminde om en lättretlig väktare som trycker upp en bångstyrig burkölsalkis mot en galleriavägg, så måste vi landa i att han misslyckades. ”Tvinga ungen att läsa”, skrev Liljestrand, ”lås in skärmarna i en låda, alternativt släng dem.”
Den sortens batonglösningar fungerar förstås inte. Att få barnen att börja läsa är nämligen ett långdistanslopp. Och om du vill fixa Göteborgs-varvet så måste du ha en strategi. Det gäller att smyga igång löpningen. Köra någon kilometer här och där för att väcka lusten. Men samtidigt vara noga med rutinerna. Stimulera aptiten också. Sen kan du långsamt växla upp. Och en dag är du redo för att susa iväg på längre sträckor. Jag vet. För jag har just gjort den här litterära konditionsresan med min sjuåriga dotter. Nu tänkte jag berätta hur den har sett ut. Hur hon gick från skärm till skönlitteratur.
*
Mitt första handgripliga tips är också det viktigaste. Börja tidigt – långt innan de kan stava till ”App store”. Och förlåt om jag låter som en reaktionär bokcirkelfarbror med mjällig tweedkavaj nu, men det handlar om att bygga relationer. I ettårsåldern är det hög tid. Vi började med en bok som borde vara lika fundamental för småbarnsföräldrar som Thomas Manns ”Bergtagen” är för uppnästa kulturjournalister – Anna Clara Tidholms pekboksklassiker ”Knacka på”. Vi läste den så många gånger att pärmarna sprack. Genialiteten ligger i att boken uppmanar barnet att följa med på en promenad, och själv knacka på en rad olikfärgade dörrar.
Varför ska jag högläsa för mitt barn?
# Ditt barns språkutveckling gynnas och det blir lättare att lära sig ord och grammatik och i förlängningen att lära sig lättare.
# Barnet får möjlighet att identifiera sig med olika karaktärer, stämningar och känslor.
# Läsningen kan väcka funderingar och reflektioner och intresse för nya erfarenheter.
*
Mitt näst viktigaste råd: ha en tysk inställning till kvällsläsningen. Gör det till en inrutad rutin på samma sätt som tandborstningen är det. Dels får du och barnet – oavsett hur kaosartad kvällen varit fram till den här punkten – nu möjlighet att sänka tempot. Om min dotter sitter framför en skärm är det som om hennes pupiller lirar pingis. Men så fort vi släcker skärmarna och tar upp en bok så börjar hon gäspa. Som om hennes hjärna sjunker ner i en hängmatta.
*
Glöm inte att du har en litterär diamantgruva i ditt eget kvarter (i bästa fall). Att introducera biblioteket för min dotter har varit en Narnia-garderob, en segway till böckernas förtrollade värld.
*
Trots att jag själv implementerade nämnda grepp – börja tidigt, regelbundna besök till bibblan, en benhård inställning till kvällsläsningen – så ska det sägas: efter flera år var avkastningen fortfarande skral. Min dotter ville fortfarande bara kolla på ”ajan” (Ipaden) och se om Disney-filmen ”Vaiana” för 3657:e gången. Det är nu det gäller att fortsätta nöta, likt Ronja fortsätter hoppa över helvetesgapet. För rätt som det är så snavar de små liven på kanten – och trillar rakt ner i böckernas paradisiska slukhål.
*
FAKTA: Barns läsning
Barn och unga i Sverige läser mindre än tidigare, men alltmer på skärm. Och de har en stigande negativ syn på läsning – både jämfört med tidigare generationer och med andra länder.
# 18 procent av eleverna i årskurs fyra tycker mycket om att läsa. Det kan jämföras med det internationella snittet på 43 procent. Samtidigt visar svenska elever en något högre läsförståelse än snittet i OECD- och EU-länderna.
# Allt fler femtonåringar tycker att det är slöseri med tid att läsa. För 20 år sedan ansåg 27 procent av flickorna och 48 procent av pojkarna att läsning är slöseri med tid. År 2018 var motsvarande siffror 49 procent av flickorna och 65 procent av pojkarna.
Källa: Rapporten Generation ekvation*, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (mars 2021) https://www.iva.se/publicerat/generation-ekvation--ny-rapport-om-barn-och-ungas-attityd-till-kunskap/
* ”Generation ekvation” är en rapport om unga svenskars attityder till skola, skolämnen och lärande som sammanställer information från stora internationella skolundersökningar och nationella undersökningar.
Jag har aktat mig för att bli en printboksfascist (á la Liljestrand). Men man kan mötas halvvägs, och spela ut lite tricks längs vägen. Låt dem köra skärmtid – men sen obligatorisk läsning. Låt dem spela på paddan – men se till att det inte bara är hjärndöda godisspel, utan några alternativ som liknar interaktiva sagor. Gå med på att inte lyssna på papparock i bilen – om vi lyssnar på en saga i stället. Ljudböcker är ett fenomenalt komplement till den fysiska boken. ”Jakten på Jack” (SR:s Barnradion) har varit min dotters favorit så här långt.
*
En morgon nyligen vaknade min dotter tidigt. Dörren till hennes rum stod på glänt när jag kom upp, men det var alldeles tyst från vardagsrummet. Nåt måste vara fel, tänkte jag. Inget ljud från Ipaden, inget ljud från tv:n. När jag kom in i vardagsrummet satt hon i soffan – med en bok uppslagen framför sig. Jag vet inte om det verkligen föll in ett sagolikt honungslent vårljus genom vardagsrumsfönstret, och spelade i hennes ansikte, eller om det bara var inbillning. Men tveklöst är att den stunden gjorde NÅT med mig.
Tveklöst är det att det kändes som något slags målgång.
Nu siktar vi mot ett maraton.
Så får du ditt barn att börja läsa – det här säger forskningen
1. Läs själv. Hemmets roll för barns läsutveckling är grundläggande. I Pirls-undersökningen (2016)* framgår det att vid sidan av familjens socioekonomiska status, har föräldrarnas läsvanor och inställning till böcker en avgörande betydelse för en fjärdeklassares läskompetens.
2. Starta tidigt. Bland annat amerikanska studier har visat att barnets första år är centralt betydelse för hens framtida språkliga utveckling och läskompetens.
3. Starta en positiv spiral. Pirls (2016) visar att en positiv inställning till läsning ger en positiv spiral. Ett barn som trivs med att läsa, läser också mer.
4. Tålmodig djupläsning. Hjärnforskning har visat att omfattande områden av hjärnan aktiveras speciellt när man läser lång, berättande text.
5. Ladda läsningen. Allt fler unga säger att de inte själva ser något skäl att läsa. Mot den bakgrunden är det viktigt att på olika sätt göra läsningen till en positiv upplevelse.
*PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) är en internationell studie som undersöker läsförmåga och attityder till läsning hos elever i årskurs 4. Studien genomförs vart femte år.
Missa inget från GP Kultur!
Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
