Hittills har det inte funnits någon utbildning med direkt inriktning på kulturskolan, men snart blir det ändring på det.
Redan i april får sex lärosäten, bland dem Göteborgs universitet, pengar för att utbilda och vidareutbilda pedagoger i kulturskolan. Det beslutade regeringen på torsdagen. Totalt rör det sig om nästan 19 miljoner kronor.
Satsningen på kompetens för kulturskolelärare, Kulturskoleklivet, fanns med när regeringens nationella politik för Kulturskolan presenterades i förra veckan.
– Kulturskoleklivet handlar om att fler barn ska få tillgång till kulturskolan och för att det ska vara möjligt måste vi få fler utbildade lärare. Dessutom väntar stora pensionsavgångar, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre studier och forskning.
Hon räknar med att satsningen ska vara fullt utbyggd om ett par år, vilket innebär minst 150–200 utbildningsplatser per år.
Skräddarsydd utbildning
Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet hade anmält sitt intresse för Kulturskoleklivet och Petra Frank, prefekt på Högskolan för scen och musik, HSM, i Göteborg blir glatt överraskad när hon hör talas om regeringens beslut:
– Underbart! Det här innebär att vi kan starta en skräddarsydd utbildning för kulturpedagoger senast vårterminen 2019.
Det förslag som konstnärliga fakulteten skissat på innebär en vidareutbildning på 90 högskolepoäng, tre terminers studier, den vänder sig till konstutövare med konstnärlig utbildning eller med ett långt eget konstnärskap bakom sig.
– I Göteborg har vi fördelen av att ha högskoleutbildningar i alla konstområden, även till exempel film som varit efterfrågat i kulturskolorna. Vi är också öppna för nya uttryck som poetry slam, cirkus och hiphop.
Utbildningen är tänkt att bedrivas på HSM, HDK (Högskolan för design och konsthantverk) och Akademin Valand, i samverkan med humanistiska och pedagogiska fakulteterna.
– Det blir spännande att arbeta över gränserna. Det finns också en poäng för studenterna att mötas redan under utbildningen eftersom kulturskolan ibland innebär samarbete över konstformerna, säger Petra Frank.
En annan verktygslåda
Enligt Sanna Eskilsson Juhlin, enhetschef kultur och samhälle, Lundby, finns inte någon brist på kulturskolelärare i Göteborg.
– Vi är lyckligt lottade i och med att det finns många konstinstitutioner här. Vi har kvalificerade och bra lärare och många sökande till våra tjänster men i mindre kommuner kan vara svårt att rekrytera.
Att vara lärare i dagens kulturskola är annorlunda mot att undervisa i föregångaren, den kommunala musikskolan, bland annat är ämnena fler och undervisningen bedrivs ofta i grupp. Lärarna behöver en annan verktygslåda, menar Sanna Eskilsson Juhlin och välkomnar den nya utbildningen som också är en möjlighet till kompetensutveckling.
– Metodiken inom kulturskolan ser annorlunda ut än i den vanliga skolan, vi har lämnat perspektivet mästare–lärling, undervisningen bygger mer på dialog med barnen.
Sanna Eskilsson Juhlin som även sitter med i kulturskolerådets styrelse ser en klar fördel med att den nya utbildningen ligger under den konstnärliga fakulteten.
– I kulturskolan handlar pedagogiken om att omfamna den konstnärliga processen, att barnet får ytterligare ett språk.
Förutom till Göteborgs universitet går medel till Lunds universitet (4,5 miljoner kronor), Umeå universitet (4,5 miljoner), Stockholms universitet (1,8 miljoner), Stockholms konstnärliga högskola (1,8 miljoner) och Stockholms musikpedagogiska institut. (1,8 miljoner).
