Sofia Karlsson har sjungit Taube och Wiehe, Bellman och Baudelaire, men framförallt har hon gjort det bästa albumet med Dan Andersson-tolkningar (Svarta ballader) sedan Thorstein Bergmans Helgdagskväll i timmerkojan från 1967.
När hon nu släpper ett album med nyskrivet och eget material, det första på fem och ett halvt år, är det i form av ett skandinaviskt samarbete där norske Espen Lind har producerat, svenske Andreas Mattsson (ex-Popsicle) hjälpt till att skriva musiken och där en av de bästa låtarna heter Jag förlåter Danmark.
Som vanligt står Sofia Karlssons starka, kristallklara röst i centrum; trots att banjon är borta och de mest uppenbara bluegrassflirtarna har försvunnit känns jämförelsen med Alison Krauss fortfarande fullt relevant.
Kanske mest så i stillsamma, svepande Tåget där Sofia Karlsson spelar tvärflöjt och sjunger så vackert att man bara vill gråta, och där faktiskt en banjo får trava på lite försiktigt i bakgrunden innan ett ensamt piano avrundar låten med ett psalmlikande outro.
Det känsliga pianospelet fortsätter i Lisa Lill, där Martin Hederos får hjälp av basisten och Tonbrukskollegan Dan Berglund, men som allra mest stämningsfullt blir det när Nina Ramsby plockar fram flygelhornet och Niclas Frisk får sin elgitarr att sväva som Joe Henrys i titelspåret Regnet faller utan oss.
