Det är lätt att glömma hur egenartad Little Dragons soul-funk-electro-pop låter. Varje ny skiva har varit som att få öppna ännu en dörr in i bandets varma universum.
Men för första gången tycker jag mig höra lite tvekan i musiken. Som att bandet inte riktigt vetat vad det ville. Som att det velat förnya sig men inte riktigt kommit fram till hur. Och då låter Little Dragon plötsligt som andra: i titelspåret som Sade, i Pretty girls som något med Kleerup involverad, i Only One som James Blake – vilket inte är fel, alls, i synnerhet den sista är en försynt liten pärla liksom flera andra låtar här.
ANNONS
Men det känns ändå som en skiva som inte riktigt landat.
