Recension: Thåström – ”Dom som skiner”
På sitt tioende studioalbum ger Thåström uttryck för en slags tacksamhet inför vardagens anspråkslöshet. Det är fint men känns igen, tycker Linus Kuhlin.
Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.
Denna artikel är endast för prenumeranter.
Prova Nyhetssajt
2 månader för 1 kr
Ingen bindningstid.
Visa allt som ingår
Redan prenumerant? Logga in för att läsa: