Nästa år har det gått två decennier sedan Texastjejen Kelly Clarkson blev den första segraren i det då nya tv-formatet ”American Idol”. I konkurrens med countrystjärnan Carrie Underwood och Chris Daughtry (som inte vann) är det också Kelly Clarkson som lyckats dra mest nytta av uppmärksamheten från tv för att bygga sig en stabil karriär.
LÄS MER:Recension: Amanda Shires – ”For christmas”
Efter miljontals sålda plattor, elva topp tio-placeringar på Billboard, massor av olika musikpriser och sedan 2019 en egen hyllad talkshow på tv-bolaget NBC släpper Kelly Clarkson nu också ett julalbum – som grädde på moset.
Det låter som att detta är Kelly Clarksons första julplatta men redan 2013 kom faktiskt den rätt överlastade ”Wrapped in red”, och nya ”When christmas comes around” är – tyvärr – bara mer av samma.
Det sagt kan det inte vara helt lätt att spela in en julskiva. Antingen får man gå den traditionella vägen och handplocka bland de gamla favoriterna eller satsa på helt nyskrivna låtar och verkligen riskera att köra i diket. Båda har sina utmaningar.
Varför skulle jag välja Kelly Clarksons ”It’s beginning to look a lot like christmas” när Bing Crosby och Perry Como gjort versioner som fullständigt kör över hennes med både renar och julsläde? Och varför ska någon lägga tid på nyskrivna ”Glow” med bjällerklang och Chris Stapleton som duettpartner när ”Sleigh ride” med Ella Fitzgerald bara är ett knapptryck bort? Detta är frågor jag saknar svar på. Sorry.
LÄS MER:Recension: Weeping Willows – ”Songs of winter”
Ett annat problem är Kelly Clarksons röst. Alla vet att hon kan sjunga, ändå envisas hon med att trycka på allt hon har nästan hela tiden. Det är ett riskfritt sätt att ta död på allt vad stämning och dynamik heter. När till och med den vanligtvis så softa ”Santa baby” och Wham!s 80-talsklassiker ”Last christmas” låter som rena röstövningar är det svårt att behålla intresset.’
Samtidigt måste man understryka att den här julplattan verkligen känns påkostad, att den låter lyxig med rejäl orkester och inte trampar snett någonstans. Problemet är att den trampar ned allt i sin omgivning.
När Kelly Clarkson mot slutet ger sig på ”All I want for christmas is you” (inte Mariah Careys låt) är jag så utmattad och andfådd att jag inte ens förmår uppskatta den försynta orgeln som drar igång låten. Too little too late.
LÄS MER:Recension: Björn Skifs – ”It’s christmas”
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
