Recension: Jireel - ”1953”
På nya skivan ”1953” är Jireel mer personlig än någonsin och titeln är tillägnad hans pappa som nyligen gått bort i covid -19. Det berör, men plattan som helhet är lite jämntjock, skriver Anna Rosenström.
Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.
Denna artikel är endast för prenumeranter.
2 månader för 1 kr!
Få full tillgång till allt innehåll på gp.se. Ingen bindningstid.
Under 30? Då har du extra förmånliga priser.
Visa allt som ingår
Redan prenumerant? Logga in för att läsa: