Det har skett en förändring i mässlandskapet. De största montrarna har i decennier varit Bonnier, Norstedt och de större bokhandelskedjorna. För några år sedan började Adlibris bre ut sig. Nu är det ett nytt gäng.
Podplay, Spotify, Bookbeat och inte minst Storytel, som har ägt Norstedts förlagsgrupp sedan 2016 och blivit en allt mäktigare spelare i bokbranschen. Eller kan man ens kalla det för bokbransch längre? ”Berättelsebranschen” kanske är mer rättvisande när formaten sakta rör sig från den tryckta boken till ljud.
– Vi har vår reader här och så kan man lyssna i lurarna som hänger här i montern, berättar Estelle Plomér och pekar ut mot ett tjugotal orange hörlurar som hänger från taket i Storytels monter.
På torsdagsförmiddagen spelas alster från humorgruppen I just wanna be cool, eftersom många unga är på mässan, senare rullar andra böcker från Storytels utbud.
Estelle Plomér själv gillar ljudböcker, vilket kanske inte är så märkligt, och tycker inte att det är en sämre form av läsning. Den debatten blossar upp då och då, mer frekvent sedan pandemin då ljudbokslyssnandet fick en skjuts. Förläggaren Martin Kauntiz från Kauntiz-Olsson skrev en lång drapa i DN i början av året och slog då fast att ljudbokslyssning ”är och förblir snabbmat för det intellektuella medvetandet. För samhället. För själen.”
Läsaren och bokmässebesökaren Anna-Lena Nellrup håller med om att ljudböcker fastnar lite sämre i minnet – men för henne har de varit en ovärderlig hjälp de senaste femton åren.
– Jag lyssnar mycket på ljudböcker, det har jag gjort sedan mina ögon började bli sämre. De har absolut varit en jättenytta för mig. Men jag har alltid en fysisk bok bredvid mig som jag läser i, några sidor, och så lyssnar jag på andra böcker.
På Bokmässan är Storytel granne med förlaget Ordfront. Förläggaren Pelle Andersson vill inte heller säga att ljudböcker är sämre än fysiska böcker – men det är något helt annat.
– När man läser själv gör man hela arbetet själv i sitt huvud. Det är där bilden skapas, det är du som tolkar och förstår texten utifrån dina villkor. När du lyssnar har en inläsare redan tolkat texten, bestämt var betoningarna och pauserna ska ligga, hur rytmen ska vara. Texten har redan gått genom en annan läsares filter, säger han.
Ljudböcker och läsförmåga
Om vi faktiskt blir sämre läsare av att lyssna har blivit ett hett forskningsämne.
I en studie från University of California 2019 kunde forskare visa att i princip samma områden i hjärnan aktiverades vid lyssning och läsning. I Forskning och framsteg kommenterar Alexandra Borg, forskare och lektor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, debatten om ljudbokens för- och nackdelar: ”Det är inte någon skillnad på att läsa eller lyssna till en bok, om vi talar om kognition, utan det handlar om vana.”
Kognitionsforskaren Peter Gärdenfors vid Lunds universitet är delvis inne på samma spår. I en intervju med Boktugg förklarar han att den vane läsaren inte drabbas särskilt mycket av att också lyssna på ljudböcker, men den som håller på att öva upp sin läsförmåga bör läsa en bok själv.
Pelle Andersson tar långa kliv över mässgolvet, snappar upp ett gäng exemplar av sin egen bok ”Som om i morgon var i går” från Kaunitz-Olssons monter och tar rulltrappan upp mot Rum för poesi där han ska ha en läsning. Längs vägen fortsätter han sitt resonemang:
– När man hela tiden gör likhetstecken mellan ljudböcker och fysiska böcker begår man ett slags lögn. Ingen säger att det är samma sak att läsa en pjäs och att spela upp den. När man lyssnar får texten får en annan innebörd, man förstår inte alla nyanser.
Vilken litteratur menar du blir lidande då?
– Den text som har större komplexitet och är svårare att följa med i. Det är mycket lättare att lyssna på berättelser med en stark intrig, för tappar du bort dig eller missar en stund så vet du ändå vart du är på väg. Självbiografiska texter funkar oftast bra. Den typen av berättelser har en ohygglig fördel gentemot böcker som har en uppbruten kronologi, som har flera tidsplan, eller rent av poesi.
Pelle Andersson kan ändå se fördelar med ljudboksboomen. Att läsare kan lyssna på en bok samtidigt som de exempelvis städar eller kör bil gör att förlagen plötsligt kan tävla med tv, radio och musik. De som haft svårt att läsa, kanske på grund av dyslexi eller koncentrationssvårigheter, kan nu tillgodogöra sig litteratur enklare.
– Ljudböcker kan vara en väg in i litteraturen, om man också kan få andra verktyg för att komma in i läsandet, säger Pelle Andersson.
Tror du att det på sikt kan få konsekvenser för läskunnigheten?
– Jag tror inte att det kommer gå så långt, det finns så många krafter som vill att folk ska läsa. Men det är en fara bara att det börjar hända, att vi läser mindre och mindre. Att läsa en text behöver du kunna för att delta i samhället: skaffa en lägenhet, komma ut på arbetsmarknaden förstå instruktioner och din lön, förstå hur samhället fungerar. Hur ska du få den informationen, kunna tolka den och göra något åt det om du inte kan läsa?
