I tv-serien ”Succession” dök det upp en ny karaktär i säsong 3, i form av en nyrik och outhärdligt dryg techkille. Att det var svensken Lukas Matsson (”The Odin of Coding”) spelad av Alexander Skarsgård som det gamla etablissemanget smörade för, kändes självklart. Sverige har de senaste decennierna haft vidunderliga framgångar på techområdet. Företag som Skype, Izettle, Spotify, King, Dice och naturligtvis Klarna har brutit ny mark och värderats till miljardbelopp.
Journalisten och författaren Jonas Malmborg, som tidigare skrivit den skönlitterära romanen ”Fältöversten” och arbetat på Veckans affärer och Affärsvärlden, har nu tagit sig an att skriva Klarnas historia. Det är en ganska klassisk framgångshistoria som mejslas fram. Tre killar, en dröm, och ändlösa dagar av hårt arbete. De är först in på kontoret och sist därifrån. De ser sig som rebeller som ska ändra finansmarknaden och konkurrensutsätta de gamla mätta bankerna. De har ju de facto observerat ett reellt problem. Innan alla fintech innovationer fanns det en stående frustration över att ekonomiska transaktioner tog 3-5 bankdagar. Bristen på service från bankhåll var så etablerad att det var ett skämt. Inte minst i Hasse & Tages revynummer ”I banken efter tre (Va i helvete har dom för sej)”.
I ett känt klipp pratar en av grundarna om att den bästa kunden är den som får påminnelseavgifter.
Grabbarna i Klarna ligger mer än rätt i tid när det 2005 grundar Klarna. I spillrorna av IT-kraschen 2001 är myllan uppbruten men fruktbar. Internet är verkligen nya grejen, bredbanden byggs ut, räntorna sjunker och smartphonen kommer lanseras. Onlinehandel börjar ta fart. Klarnas idé är ju att man konsumerar först och betalar sen men svenskarna är vid början av millenniet sämst, i den industrialiserade världen, på kreditfinansierad konsumtion. Endast 12 procent av svenskarna köper nu och betalar senare – men detta ska Klarna ändra på.
Då det framgår var de riktiga pengarna strömmar in grundar Klarna även sin egen inkassoverksamhet. I ett känt klipp pratar en av grundarna om att den bästa kunden är den som får påminnelseavgifter. När detta kommer fram i media solkas Klarnas rykte och man sluter sig samman. Företagskulturen är stark, de anställda är unga och hungriga. Genom en sammanslagning av orden Klarna och astronauten blir de kallade för Klarnauter. Pröva säg det högt, det gör ont i munnen. Men de är kusiner med vad än annan uppstickarbank Avanza kallar sina anställda och kunder – avanzianer. Kanske måste det råaste penningbegäret skylas med familjekänsla, sammanhållning och riktigt fula teleskopord.
De nyanställda går en internutbildning på Klarna Academy. Där marineras de i berättelsen om de tre unga Handelsstudenterna som mot alla odds startar ett litet finansbolag. Märkligt nog ligger boken också ofta i linje med denna berättelse. Uppväxten för den mest högprofilerade av Klarnas grundare, Sebastian Siemiatkowski, beskrivs flera gånger. Hans föräldrars påvra situation målas upp, pappans alkoholism och mammans ryggsmärtor agerar kuliss till den unga hungriga Sebastians framfart. Det är en amerikansk klassresa vi får följa, som kröns med lite hypergami.
I ärlighetens namn känns ju Swish mer revolutionerade.
De tre dedikerade grundarna är inte intervjuade i boken, vilket är trist och det får en också att undra hur författaren faktiskt kan veta vad de egentligen tänker på i vargtimmarna. Vad man däremot kan vara säker på är att de ville revolutionera bankvärlden. Målet är tydligt, som alla andra tech-bolag ville de vara ”disruptiva”, det vill säga ändra spelreglerna för en hel marknad, såsom Spotify fick oss att återigen betala för musik. Malmborg ställer sig dock frågan, hur banbrytande är egentligen ”köp nu betala senare-modellen”? Vad man egentligen gjort är att man har underlättat möjligheten och snabbheten i att skuldsätta sig för att köpa saker. I ärlighetens namn känns ju Swish mer revolutionerade.
I boken beskrivs utbudet och den nya produkten utförligt, men för att göra en ny marknad rättvisa måste man också beskriva förändringar i efterfrågan. Att titta på den typiska Klarna-kunden en kvinna i 20–30 års åldern med osäker inkomst, ger en hint. Framväxten av osäkra anställningar i synnerhet för unga, att reallönerna i många lågbetalda yrken varit ganska oförändrade tillsammans med influensers konsumtionshets på sociala medier, har skapat kunder åt Klarna.
Det är hur som helst ett stycke företagshistoria Malmborg har skrivit, som på inget sätt nått sitt slut. Klarna har de senaste åren gått med förlust. De har satt expansion före lönsamhet. Om de lyckas vända skutan och samtidigt skaffa sig ett bättre anseende står skrivet i stjärnorna.
Läs mer i GP Kultur:
LÄS MER:Recension: ”The World the Plague Made” av James Belich
LÄS MER:Recension: ”Medelklassen. 200 år i samhällets mitt” av Lovisa Broström
LÄS MER:Recension: ”Of boys and men” av Richard V. Reeves
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
