LÄS MER:Paolo Roberto har bestämt sig för att äga historien
LÄS MER:Paolo Roberto får sparken från TV4
LÄS MER:Uppgifter: Paolo Roberto ska böta 25 000 för sexköpet
Vad är det för skillnad på pasta och böcker? Faktiskt det mesta. Den ena produceras av vete, den andra av träd. Den ena går, efter att ha kokats i vatten, att äta. Den andra är helt hopplös i blött skick, men är en bärande del för att garantera den fria tanken och litteraturens utveckling.
Under de senaste veckorna har det stått klart att det samtidigt inte är någon skillnad alls. I alla fall inte om namnet på en pasta såväl som en bokrygg råkar sammanfalla med den rikskända sexköparen och ex-kickboxaren Paolo Roberto. Land och rike runt har pastapaket med det förr så frestande varumärket ”Paolos” plockats ned från butikshyllorna. I samma raska takt har böcker med Roberto som författare slutat att säljas av hans förlag Bonnier Fakta.
Att pasta och böcker 2020 behandlas på samma sätt är betydligt mer bekymrande för bokbranschen än pastaindustrin. Men bara delvis på grund av det Expressens kulturchef Karin Olsson oroar sig för, när hon i en krönika skriver att instinkten att rensa ut böcker hos moraliskt klandervärda personer är obehaglig.
För är det så illa ställt med instinkten? Nja. Det är förvisso ett tidens moraliserande tecken att Fredrik Virtanen inte lyckades få sin bok ”Utan nåd” publicerad på ett svenskt förlag, men visst finns både den och hans tidigare bok ”Kraschad: så förlorade jag en miljon på banken” till försäljning hos stora distributörer som AdLibris för den som vill fördjupa sig i hans författarskap. Och vem skulle våga röra den skandalomsusade Katarina Frostensons självklara placering på hyllorna?
Förläggare går från att vara publicister till att bli bokprånglare utan högre värden i sikte än årets bokslut.
Nej, det här handlar mycket lite om att tysta någon på grund av moralism. Inget har rensats ut vare sig för att maten smakar äckligt eller böckerna innehåller något särskilt stötande. Vad det handlar om är ett tilltagande ointresse för kvalitet i den kortsiktiga vinstens namn. Problemet är inte bara att Roberto rensats ut, utan varför han alls givits ut.
Att associera sig med kända namn för att snabbt få vinstkurvan att böja sig uppåt är ett enkelt knep för allt från pasta och kalsonger till böcker. Roberto är inte den första influencern som fått ge ut kokböcker på Bonnier Fakta, och han kommer inte vara den sista. Vågspelet är att namnet kan tappa sin lyster. Då gäller det att med samma försäljningsstrategiska tänkande raskt ta avstånd. Om det är kyldisken som länsas på Paolos linguine eller restlagret av ”Paolos budord” som bränns spelar i det perspektivet ingen roll. Det är produkter som på grund av avsändaren gått från inkomstkälla till belastning. Allt måste makuleras.
I branschtidningen Resumé konstateras i en opinionstext krasst att det var en dum idé att försöka sälja en pasta med en influencer som varumärke istället för att bygga det kring sin produkt. Hade man lagt lite mer tid på att övertyga kunderna om hur god deras pasta var utan att ha Paolo som dragplåster hade vi fortfarande ätit den idag. En läxa som också bokbranschen kan ta till sig av. Den inslagna vägen av att publicera hyllmeter med kändislitteratur för snabba vinster har en baksida. Yta ställs framför innehåll. Böckernas värde förflackas. Förläggare går från att vara publicister till att bli bokprånglare utan högre värden i sikte än årets bokslut.
Och det är ett verkligt problem. För det är trots allt stor skillnad på böcker och pasta.
LÄS MER:Svenska kultursidor går vilse i nyhetsjakten kring Frostenson
