Det brukar kännas en tydlig anspänning när man kommer till Stockholm för finalen i Melodifestivalen. Inte i år.
Det är snarare sällsamt stillsamt. Runt Friends arena, som ser märkligt liten ut bredvid den gigantiska gallerian, blåser visserligen snålvinden som vanligt runt samtliga rundande hörn. Hade någon hällt ut en hink med Loreen-sand eller en påse Mello-konfetti här hade den virvlat bort snabbare än du hinner ropa ”Nuuuuu kör vi!!!!”
Inga människor syns till mer än på håll, inne i arenan sköter folk sina sysslor i maklig takt. Alla vakterna har axlarna nere, de stora kamerorna glider fram som om luften bestod av mjukt smör och mandelmjölk. Inte ens kvällstidningarnas hungrigaste jägare lyckas skrämma upp direkta nyheter. I en av bloggarna blir det en rubrik om att någon hostar. Till och med den klassiska, kokta pressrums-korven håller ihop. Den som annars brukar spricka av upphetsning redan på torsdag eftermiddag.
Loreen säger själv att hon ”känner sig ovanligt zen”. Och det tror jag det när vartenda tecken i skyn pekar på seger.
Det beror förstås på Loreen. Och att alla räknar med att det här loppet redan är avgjort. Finalen blir en brittisk ”walk in the park”, ”Lorpan” är i praktiken redan innanför grindarna på Strawberry Fields i Liverpool.
Loreen säger själv att hon ”känner sig ovanligt zen”. Och det tror jag det. När vartenda tecken i skyn, varenda oddsmakares kalkyler, internets alla algoritmer, samtliga Mello-vloggare samt till och med ex-mästaren Måns Zelmerlöw är fullständigt övertygade om att Loreen redan vunnit är det rimligt att också hon vågar tro på seger.
Den typen av tvärsäkerhet kan förstås straffa sig. Idrottshistorien är full av exempel på underskattning. Men nu är ju inte musik samma sak som sport, även om Mello i bland kan få oss att tro det. Oavsett det tänker Loreen inte slarva bort någonting. Hon kommer knappast inte ställa ut skorna, herregud hon har inte ens några.
Uppe på scenen utstrålar Loreen lugn och tillförsikt när hon systematiskt tar sig genom repetitionerna med ett harmoniskt fokus. Justerar någon liten detalj men litar på allt det jobb hon redan lagt ned. Och aldrig att hon kommer underskatta de där två norska guttarna, M&M, som väl är det enda möjliga hindret fram mot schlagerbucklan.
Det troligaste är att Loreen vinner såväl folkets röster som jurygruppernas gunst. Då slipper vi skavet som uppstod i fjol när folket ville skicka Anders Bagge till finalen men jurygrupperna justerade det hela och såg till det var Cornelia Jakobs som tävlade i Turin. Vilket förstås var det bästa som kunde hända.
Om det skulle krävas har Loreen, bokstavligt talat, goda marginaler för en stunds nagelbitande.
Det är fullt möjligt att tittarna röstar så att det i alla fall för en stund kommer se ut som att Loreen inte är helt överlägsen. Det kan absolut bli så att Marcus & Martinus, Six feet under och till med Nordman plockar tillräckligt många poäng för att producenter och programledare ska fånga halmstrået för att piska fram lite nerver i sändningen. Å andra sidan har Loreen, bokstavligt talat, goda marginaler för en stunds nagelbitande.
Som det känts i Friends arena dagarna innan finalen kan det här alltså bara sluta på ett enda sätt. När Loreen vaknar upp på söndag morgon är det med ”Sångfågeln” på hatthyllan och med det glittrande mästarbältet i svensk schlager hängande i hallen.
Allt annat vore den största skrällen i Melodifestivalens historia.
LÄS MER:GP tippar Melodifestivalen - finalen
LÄS MER:Loreen: Eurovision existerar inte just nu
LÄS MER:Det betyder de berbiska symbolerna i Loreens show
LÄS MER:Eurovision-potential viktig i Melodifestivalen
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
