Ingvar Hirdwall avled på skärtorsdagen, 88 år gammal. Han var en stor skådespelare, en av de främsta i sin generation. Äldre göteborgare minns honom som en stark profil under Stadsteaterns storhetstid på 1960–70-talen.
Hirdwall var född i Stockholm men fick sin teaterutbildning i Göteborg och hörde till dem som utvecklade gruppteatern – med start i "Flotten" 1967 – och det allmänna, berömda ensemblespelet, som då dominerade scenerna vid Götaplatsen.
Det mesta av detta var före min tid i staden, men jag såg Ingvar Hirdwall som den äldre sonen i Björn Melanders uppsättning av "Lång dags färd mot natt", 1977. En oförglömlig föreställning och rollprestation. Hirdwall hade en genuin kombination av inre sårbarhet och utagerande styrka. Han kunde spela allt från farlig krutdurk till tafatt gråtande man. Med precision och lyhördhet laddade han sina insatser, både när det handlade om scenisk realism och förhöjda tolkningar. Ingvar Hirdwall fyllde och personifierade det slitna uttrycket "närvaro".
Harold Pinter hörde till hans favoritdramatiker, pjäserna gav så många tolkningsmöjligheter, tyckte skådespelaren.
Han flyttade i slutet av 1970-talet till Stockholm och scenerna där. Dramaten men framför allt Stockholms stadsteater. 1998 var han tillbaka i Göteborg och Folkteatern, hitkallad av regissören Björn Melander för minnesvärt spel i rollen som den obehaglige fadern i Tennessee Williams "Katt på hett plåttak".
I Stockholm radade Ingvar Hirdwall upp sina sceniska porträtt. Harold Pinter hörde till hans favoritdramatiker, pjäserna gav så många tolkningsmöjligheter, tyckte skådespelaren. Somliga föreställningar fick vi även ta del av som tv-produktioner, "Fastighetsskötaren" låg på SVT Play till för ett år sedan. Nu finns det anledning att visa den igen.
Bland dagens publik ser många Ingvar Hirdwall som en filmskådespelare, både på bioduken och i tv-rutan. Och även där är rollerna många, från 1960-talet och framåt.
Bo Widerberg och, än mer, Lars Molin var de filmregissörer Ingvar Hirdwall arbetade mest med. Molin visste att bygga på skådespelarens mångfacetterade begåvning. Jag har flera favoriter i rollmängden, från den tjuriga och envisa mjölkbonden i "Midvinterduell" till Mona Malms katastrofängslige älskare i "Den tatuerade änkan".
Men vem kunde ana att rollen som den otäcke mördaren i Bo Widerbergs Beckfilm "Mannen på taket", 1976, skulle avlösas av Hirdwall som en rent av folkkär figur i Beckfilms-serien decennier senare? Visst, han är briljant där med, på balkongen. Med oupphörlig närvaro och tajming i repliken.
Ingvar Hirdwall var lika stor i huvudroll som i biroll. En sann ensembleskådespelare.
Hirdwalls medverkan i tv-serier är ett helt kapitel för sig. Under decennier har han lämnat outplånliga spår i vardagsrummen runt om i landet. För egen del får jag snörp i bröstet bara av att tänka på "Kejsarn av Portugallien". Ingvar Hirdwalls gestaltning av Jan i Skrolycka, från motvillig till kärleksgalen far, slår ut som en solfjäder över skådespelarens kapacitet.
Han prisbelönades många gånger om och de två guldbaggarna, 1981 för bästa manliga huvudroll i "Barnens ö" och 2003 för bästa manliga biroll i "Om jag vänder mig om", bildar en fin sammanfattning. Ingvar Hirdwall var lika stor i huvudroll som i biroll. En sann ensembleskådespelare.
Populariteten till trots behöll han som person och yrkesman sin integritet. Jag tycker att alla som identifierar denne skådespelare som grannen med stänkarna, i den långa raden av Beckfilmer, ska ta sig en titt på "Kejsarn av Portugallien" på SVT Play, eller "Fastighetsskötaren" om den kommer igen. En så stor skådespelare som Ingvar Hirdwall förtjänar ett rikt och rättvisande minne.
LÄS MER:Skådespelaren Ingvar Hirdwall är död
LÄS MER:Grannen som bjöd på en stänkare hyllas
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
