Sara Skyttedal är en politiker jag verkligen respekterar. Hon skålade i champagne inför TV-kameror, poserade med vapen framför stridsvagnar i Israel, gimmickar som inte signalerar seriositet, men det var länge sedan och det är vad Sverige får när ungdomar sätts att göra vuxnas jobb.
Men sedan sina jippon har Skyttedal både blivit äldre och varit kommunalråd i Linköping och medlem av Europaparlamentet. När vi pratat politik – läget i Linköping och Irak (hon ledde parlamentets delegation), industri och energi i Europa (utskottsmedlem) – har jag mött en person med moralisk kompass och detaljkunskap, seriöst engagemang, som bortom strålkastarna särskilt tycks intressera sig för kommunal budgetordning för att spara pengar till äldreomsorgen.
Nu har Kristdemokraterna gjort sig av med henne. Det sägs att hon efter att skamlöst ha petats som partiets förstanamn till Europaparlamentet satte sig i förhandlingar med det egna partiets främsta konkurrenter, Sverigedemokraterna (hur tänkte du, Sara?) och Moderaterna. Då måste hon självklart tas bort från varje valblankett. Sparken är rättfärdig.
Gårdagens dolkstötar kommer att glömmas och Buschs ställning stärk
Men stämmer det? Skyttedal har utlovat sin egen version. Det saknas inte exempel på hur KD behandlat sina trogna vänner utan skrupler. Är detta ytterligare ett exempel kommer det att såra Buschs ledarskap svårt.
Det omvända är också sant. Om hennes version stämmer har Busch trots uppenbara risker tagit strid för lojaliteten. Gårdagens dolkstötar kommer att glömmas och Buschs ställning stärks.
Det är slående hur kvickt KD trollade fram en kandidat som i högre grad än till och med Skyttedal passar bilden av medial, flärdfull politiker. Alice Teodorescu Måwe tycks personifiera hur svensk politik bytt skrynkliga kostymer mot Camilla Thulins balklänningar.
Men precis som med Skyttedal är bilden falsk. Teodorescu Måwe är en grundlig, ansvarsfull tänkare på det politiska fältets högerkant. Hon har i debatterna ständigt drivit egna ståndpunkter. Känner man henne – jag gör det en smula – vet man att hon gjort det för att göra livet bättre för många. Också politiska motståndare bör erkänna det utan att stirra sig blinda på pärlhalsbandet.
Det verkliga temat i dramat är dock ett annat. Vi klagade på att politiker tragglade sig till toppen via studentförbund och fackförbund och ungdomsförbund och oräkneliga möten i källarlokaler för att, som vore det den mest självklara sak i världen, slå sig ner på den tomma stolen när någon gick i pension, och var fanns banktjänstemännen och sjuksköterskorna?
Så vem kommer att segra? Datorspel eller maktspel?
Nu glider bloggande influencers friktionsfritt från sin twilight zone in i politiken när de blivit för gamla – fyllt tjugofem – för att posera framför palmer med en cocktail i handen och berätta om sina lösögonfransar och samarbetet med Depend & Sweed. Att KD drar Teodorescu Måwe ur hatten över natten förstärker bilden trots att det är orättvist mot henne.
De politiska striderna står inte längre mellan vänster och höger. De står inte ens mellan Gal och TAN. De står mellan TikTok och dem som jobbar i skuggorna. Än så länge avgörs det som är viktigt i vad amerikaner brukar kalla rökiga hotellrum, där de verkliga makthavarna förhandlar. När de skakat hand ställs vi inför fullbordat faktum.
Så vem kommer att segra? Datorspel eller maktspel? Dokusåpa eller skendemokratin? Vad ersätter demokratin sådan vi känner den?
Det är lustigt att just Alf Svenssons parti denna morgon får mig att meditera över sådana ting.
Läs mer i GP Kultur:
LÄS MER:USA:s problem är långt större än Trump
LÄS MER:Ni gör att SD bara fortsätter att växa – och växa
LÄS MER:Ingen i landet skriver bättre än Ulf Lundell
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
