Dagarna efter nyår är tiden för att möta sitt eget bleka ansikte i spegeln på gymmet. Ett år har gått, julens eller bara tidens förfall syns tydligt och ska motverkas. Under hösten och vintern har den stora debatten handlat just om skammen över att möta sin egen spegelbild.
Men varför skriver bara kvinnorna om ångesten i att åldras? I höstas avlöste de varandra, vackra intellektuella kvinnor som Åsa Linderborg, Nina Björk och Ann Heberlein som i stora artiklar på kultursidorna sörjde sin försvunna ungdom och sin förlorade skönhet.
LÄS MER:Kulturdebatterna som formade 2021
Efter de äldre kvinnorna kom de yngre kvinnorna som påminde dem om att det minsann är jobbigt att vara ung också. Och de äldre männen som förklarade att de inte alls var så fula, eller att de iallafall borde bejaka att de blivit fula eftersom deras själar är vackra.
Det var en sorglig och avslöjande debatt. Som att all uppmärksamhet och alla läsare de intellektuella kvinnorna har (haft) berodde på att de var snygga, inte på att de hade något intressant att säga. Att skönheten var det kitt som höll samman deras vänskaper med andra kvinnor, och att ingen tillgång är viktigare för en kvinna än det så kallade erotiska kapitalet.
Jag ville ta del av deras självreflektioner, läsa om ”gubb-blivandet”, övergången från man till något annat. Kanske jultomte?
Ingen man ville däremot se sig själv i spegeln och reflektera över sina rynkor och hängande hudveck. Under en veckas tid hörde jag av mig till flera äldre författarmän som alla på något vis uppmärksammats för sitt utseende. Jag ville ta del av deras självreflektioner, läsa om ”gubb-blivandet”, övergången från man till något annat. Kanske jultomte? Tvärstopp. Ett giftigt och pinsamt ämne. Gärna något om kvinnor, men inte om sig själva.
En förklaring är att åldrande inte sänker de här männens värde. Tvärtom kan det vara en räddning för den som inte var snygg som ung. Att betrakta sitt utseende som en så stor del av sitt ”kapital” är också blottande. Ett sätt att visa sig maktlös, något män inte vill vara.
Men jag tror att vi befinner oss i ett skifte som handlar om just makt.
Skönhetsingreppen i Göteborg som görs på män ökar. Bland de vanligaste ingreppen är ögonlocksoperationer för att motverka ett trött utseende. I början av januari kommer journalisten Erik Gallis dokumentärserie ”Under kniven” där han berättar om sina egna plastikoperationer.
De unga män som läkaren Stefan Krakowski intervjuade för sin bok om incels var besatta av utseende och skönhetsoperationer. Incelmännen lägger förklaringen till att de inte träffar kvinnor i sitt utseende, och uttrycker förståelse för kvinnorna som väljer bort dem ”så som de ser ut”.
När kvinnor utgör en allt större del av utexaminerade på högskolorna, intar ledande positioner i samhället (som statsminister) och arbetslivet och män inte lika självklart kan räkna med ekonomisk trygghet, jobb eller partner blir utseendet viktigare också för dem. På något perverterat sätt är det demokratiskt.
Läs fler kulturkrönikor av Victoria Greve:
LÄS MER:Vi är alla privatspanare
LÄS MER:Varför dröjde det fyra år innan männen vågade säga metoo?
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
