Förvånansvärt ofta kommer jag på mig själv med att sakna Magdalena Ribbing. Sex långa år har passerat sedan folkvettsexperten lämnade jordelivet, men ännu har ingen lyckats fylla hennes skor. Kanske beror saknaden på att vi i tider av kris, krig och hopplöshet behöver en tydlig gräns mellan rätt och fel. Kanske kan vi bara inte bete oss längre.
Det oroar mig som kulturkonsument, för trots att räntorna är höga, maten är dyr, BNP faller och arbetslösheten ökar, verkar vi ändå ha råd att gå på konsert. Över 700 000 personer försökte hoppa sönder Ullevi i somras, biljetterna till Taylor Swifts tre kommande konserter på Friends arena tog slut på minuter (pris: mellan 1000 och 8000 kr styck) och i veckan kom nyheten att rekordmånga redan säkrat sin plats på Way Out West 2024, trots att inte en enda artist presenterats ännu.
Rusningen är en del i en större trend där kultur pekas ut som den största inflationsdrivaren just nu, enligt statistik från Statistiska centralbyrån. Pandemieffekten kanske lever än, eller så suktar vi efter en kollektiv, positiv upplevelse som känns större än livet på vår eländiga planet. En bra konsert kan vara just en sådan.
Harry Styles fick avbryta en konsert i Los Angeles efter att ha fått en orange Skittle i ögat
Det är förstås glädjande att vi vill mötas där, men för att kärleken till kollektivet ska överleva en hel konsert måste vi enas kring ett antal regler. Visst, det har alltid funnits enstaka konsertbesökare som vägrar ta av sig ryggsäcken, skriker efter sin favoritlåt i tid och otid eller är för lång för sitt eget bästa.Men de senaste månaderna har fler och fler artister pekat på oroande brister i deras arbetsmiljö.
Pink fick i somras ett enormt hjul med ost och askan av ett fans mamma kastat på sig på scen under en och samma vecka. Harry Styles fick avbryta en konsert i Los Angeles efter att ha fått en orange Skittle i ögat. Exemplen på artister som fått saker kastade på sig på scen har haglat och under en konsert i Las Vegas i somras satte världsstjärnan Adele ner foten i en viral video där hon klagar på besökarnas konsertetikett och uppmanar publiken att “stop throwing things at the artist!”
Mobiltelefoner är ett annat otyg. Artisten Bebe Rexha fick en telefon i ansiktet under en konsert i juli och fick sy flera stygn i ögonbrynet. Bob Dylan och Alicia Keys har förbjudit publiken att ha mobiler på deras arenakonserter, Beyoncé och Bruno Mars har istället försökt vädja till någon sorts sans och balans: ni upplever inte konserten där och då om ni jämt står och fipplar med era mobiler. Som publik har jag själv ofrivilligt sett större delen av spelningar genom en främlings skärm.
Vi behöver någon som kan samla folket och sätta ner foten för vad som är ett okej beteende i vårt kollektiv som publik
Det kan tyckas att dessa regler är så självklara att de knappt ska behöva uttalas. Men i Storbritannien fick artisten Lucy May Walker ett helt folk att splittras i två läger efter att hon delat ut flyers med regler till publiken på hennes konserter. Exempel som ”prata inte under konserten”, ”läs av rummet” och “sjung inte för högt eller falskt så att du distraherar folk omkring dig” fick vissa att jämföra Lucy med en fängelsevakt.
Som ett barn av Montessori tror jag på frihet under ansvar. Men för att det ska gå behöver vi en ledare, någon som kan samla folket och sätta ner foten för vad som är ett okej beteende i vårt kollektiv som publik. En älskvärd person, med pondus och erfarenhet från ett liv på scen. Plura? Är du där?
Läs mer i GP Kultur:
LÄS MER:Krisen bäddar för kollektivets och popbandets återkomst
LÄS MER:Utan Lasse Berghagen – ingen ”Allsång på Skansen”
LÄS MER:De vill ut i skogen och föda barn bland träden
Anmäl dig till Johan Hiltons nyhetsbrev
GP:s kulturchef Johan Hilton tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
