Det finns några saker som utmärker en småstad: Rimliga bostadspriser, folk har körkort, lokalpatriotismen är förhållandevis låg men alla, och då menar jag alla, har koll på minsta c-kändis som någonsin delat samma riktnummer som dem själva.
Jag kommer från Linköping (en ganska stor småstad, men ändock en småstad i själ och hjärta), och kan likt de flesta därifrån nämna typ alla med en Wikipediasida och en följarskara över 10k. Under min uppväxt tänkte jag orimligt mycket på Louise Hoffsten. Det tar mig cirka två glas vin att berätta för random ny bekant att jag gick på samma skola som Lars Winnerbäck och att jag ”brukade hänga” (en otrolig överdrift) på Samir Badrans pappas bar. Det var alltså bara ren tur att Anders Tegnell blev landsfader efter att jag hade flyttat därifrån.
När kompositören Ludwig Göransson (också från Linköping, tackar som frågar) under natten vann ännu en staty på en av världens största prisceremonier känner jag nu hur min inre fangirl väckts till liv på nytt. Problemet är bara att alla andra tycks ha begravt sin. På Östgöta Correspondentens hemsida tvingas Göransson, i nyheten om hans vinst på Golden Globe, dela ingress med att även "Succession" kammade hem en rad tunga priser. Detta i en stad som är så stolt över sina kändisar att de låtit rista in Cecilia Frodes namn på ett antal av sina bussar.
När Alicia Vikander vann en Oscar 2016 gick hon från ”göteborgare” till helgon innan Dom Perignonen hunnit sabreras.
Har det helt enkelt blivit ute att vara öppen med sin idoldyrkan? Eller har Sverige bara blivit för bortskämt med våra emigrerade A-barn att vi inte längre bryr oss? När Alicia Vikander vann en Oscar 2016 gick hon från ”göteborgare” till helgon innan Dom Perignonen hunnit sabreras. Jag minns fortfarande nyhetsinslagen om Mikael Nyqvist biroll i ”Misson: Impossible 4” och när Loreen vann 2012 var vi nog många som undrade om inte Interrail-korten skulle rabatteras för svenskar några år framöver. Efter det har något hänt. Ruben Östlunds Oscarsnominerade ”Triangle of Sadness” lyckades inte ens ta sig in på topp tre-listan över mest sedda svenska filmer 2022 (etta låg ”Håkan Bråkan”, samma film som toppade listan 2023).
Det är en sorglig utveckling, att vi inte längre tycks bry oss om när våra landsmän gräver guld i USA. I en tid då Sverigebilden sällan varit sämre finns det ingen anledning att vara modest med skrytet. Varje ny statyett är gratis PR och ett steg närmre lobotomeringen av minnet från koranbränningarna.
Jag vet i alla fall vad jag kommer säga till nya bekantskaper framöver, som den inre småstadsbo jag alltid kommer vara. För ja, visst gick jag även på samma skola som Ludwig Göransson. Det ska varenda jävel ha klart för sig.
Läs mer i GP Kultur:
LÄS MER:Göransson fick pris i storslam för "Oppenheimer"
LÄS MER:Alla vinnare, förlorare och kläder på Golden Globe
LÄS MER:Ludwig Göransson om Rihanna, ”Black Panther” och att bo i LA
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
