Mitt emellan skyskraporna i Seouls centrum går ett vattendrag. Det ligger en trappa ner och erbjuder promenader, små vattenfall och fågelliv mitt i storstaden. På gatunivån är det full fart med trafik, affärer, bostäder och kontor. Här nere finns ett sällsamt lugn, några volontärer plockar skräp, ett ungt par sitter med armarna om varandra och tittar på den porlande bäcken.
För 20 år sedan syntes inget vatten. Området Cheonggyecheon delades i en nordlig och en sydlig del av en massiv trafikapparat inklusive en motorväg byggd på pelare. Floden hade täckts över redan på 1950-talet när huvudstaden skulle moderniseras. Att restaurera det historiska vattendraget genom centrum drevs hårt av Seouls dåvarande borgmästare och väckte en het debatt. Hur skulle det gå med handeln i området, och med trafiken?
Även i Göteborg finns områden som skulle må väl av en framsynt och envis politisk ledning. Trafiklederna skär sönder staden och separerar stadsdelar från varandra och från kontakten med vattnet som så många göteborgare önskar sig.
En sådan plats är Oscarsleden förbi Masthuggskajen. Inom några år kommer dock Stenas färjetrafik att flyttas längre ut vilket innebär att leden inte längre kommer att vara klassad som en Europaväg och inte trafikeras av massor med långtradare på väg till färjan. Det öppnar möjligheter att binda samman staden med vattnet och skapa ett promenadstråk värt namnet.
Trafiklederna skär sönder staden och separerar stadsdelar från varandra och från kontakten med vattnet som så många göteborgare önskar sig.
Även Dag Hammarskjöldsleden står inför stora förändringar. Den överdimensionerade trafikleden ska förvandlas till boulevard byggd för människor snarare än för bilar. Och i Gamlestaden ska viadukten rivas och göras om till stadsgata.
Men är det nödvändigt att ta bort all betong och asfalt, eller går det att återanvända det för nya ändamål?
I Seoul såg jag ett exempel på en väg som gjorts om till park med ganska enkla medel. Det som i dag kallas Seoullo 7017 var en kilometerlång upphöjd motorvägsdel från 1970, tvärs över ett stort spårområde. 2017 invigdes det som park med träd och blommor i stora planteringskärl som placerats på betongen och med små paviljonger, dammar och lekplatser för rekreation.
Det här skulle vara möjligt att genomföra i till exempel Gamlestaden. I Seoul påminner den upphöjda parken om New Yorks High Line, där ett gammalt järnvägsspår förvandlades till park. Den var i sin tur inspirerad av Promenade plantée i centrala Paris som öppnades 1993, en park byggd på ett upphöjt övergivet järnvägsspår.
Det finns alltså en lång historia av att omvandla infrastrukturinstallationer till grönska och nya mötesplatser. Den som vill kan räkna in de gröna bälten som skapades i europeiska städer när försvarsanläggningar revs på 1800-talet. Då tillkom till exempel Nya Allén i Göteborg. En historia väl värd att bygga vidare på.
Det finns också andra installationer som snart har nått sitt bäst före-datum. Vad ska vi göra med Rosenlundsverket eller cisternerna för fossilt bränsle på Hisingen?
Även där kan vi kika på vad de gjort i Seoul. Nära den stora fotbollsstadion från VM 2002 fanns ett gammalt lager för olja i sex stora cisterner bakom taggtråd. När VM-matcherna spelades hade lagret tömts eftersom det inte behövdes längre och ansågs ligga farligt nära sportarenorna. Efter drygt tio år ordnades en arkitekttävling och området har sedan dess transformerats till en kultur- och rekreationspark. Fem av cisternerna har tagits i bruk som olika scener och utställningshallar. En av dem står kvar som den var och berättar om platsens historia.
Vad ska vi göra med Rosenlundsverket eller cisternerna för fossilt bränsle på Hisingen? Även där kan vi kika på vad de gjort i Seoul.
När jag besökte Oil Tank Park i höstas fanns fortfarande en vag lukt av olja kvar. I en fullsatt föreläsningssal berättade en amerikansk expert om sina erfarenheter av att designa i Metaverse. Den typen av krockar mellan gammalt och nytt finns hela tiden i den koreanska huvudstaden. I parken som omger cisternerna finns promenadstråk, utsiktsplatser med hammockar och ett välutrustat utegym där Seouls äldre lyfter tyngder och stretchar.
Tänk när naturreservatet Rya skog vid raffinaderierna inte bara är en isolerad ö i ett industrilandskap utan kan erbjuda både mer älvnära grönska och helt andra upplevelser.
Att omvandla gamla industribyggnader till kulturinstitutioner är förstås inget unikt för Sydkorea. Under 1980- och -90-talen var det i Ruhrområdet populärt att göra om gasklockor och cisterner till spektakulära operascener och konsthallar. Vi hade en chans med gasklockan i Gullbergsvass, men den ansågs vara i för dåligt skick och revs i stället. Med dagens hållbarhetsdebatt och de ökande kraven på att cirkulera material snarare än att använda jungfruliga råvaror hade den ekvationen kanske sett annorlunda ut.
Hur gick det då med handeln och trafiken i centrala Seoul efter att vattendraget restaurerats? Diskussionen la sig ganska snabbt, fler började åka kollektivt i centrum och antalet fotgängare ökade vilket gynnade affärer och restauranger. Fastighetsvärden och nyetableringar gick raskt uppåt i området som gradvis hade tappat sin glans som affärscentrum under motorvägsåren. Stadens centrala delar fick åter kontakt med varandra och nygamla stråk kunde etableras. Tiotusentals boende och turister besöker varje dag den drygt en mil långa parken längs vattnet i Cheonggyecheon. Den fungerar dessutom som ett översvämningsskydd vid kraftiga regn och svalkar omgivningen under sommarheta dagar.
Ett av de nygamla stråken som levt upp sedan motorvägen försvunnit går förbi en stor tomt som väntar på exploatering. Jag råkade passera den i slutet av oktober. Först såg jag blomsterhavet, sedan stigarna fyllda med människor med mobilkameror i högsta hugg. Och det var verkligen något att fotografera.
Helt nära centrum med skyskrapekontoren hade någon planterat ett fält av tåliga sommarblommor som rosenskära och zinnia. Stigar med sisalmattor slingrade sig genom havet av blommor. En sällsam och glädjande upplevelse. Så enkelt kan det vara att få människor att samlas.
Läs mer i GP Kultur:
LÄS MER:Medelklassen är mer än villadrömmar och grillkök
LÄS MER:Min del av Göteborg: Bö
LÄS MER:I Göteborg stoppas flest detaljplaner av staten
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
