Det kan inte ha undgått någon att Sameh Egyptsons doktorsavhandling ”Global politisk islam?” har fått mer massmedial uppmärksamhet än avhandlingar normalt sett får. Mycket av det som sagts har handlat om att underminera såväl disputationen som personen, till priset av att avhandlingens centrala frågeställning har hamnat i bakgrunden, nämligen om riksorganisationen Islamiska förbundet i Sverige (IFiS) är en svensk gren av det globala Muslimska brödraskapet (MB).
Det är ingen ny fråga, vare sig för Egyptson eller någon annan forskare som läst in sig på området. Avhandlingens svar på frågan är inte heller nytt. Ja, sammanfattar Egyptson, det finns personkontakter med MB vid grundandet av IFiS och sett över tid, det finns organisatoriska likheter mellan IFiS organisationer och MB och det finns en ideologisk samstämmighet mellan IFiS och MB:s klassiska sätt att organisera sitt arbete. För Egyptson var det här svaret givet på förhand. Han har trots allt argumenterat för detta i två tidigare publikationer.
Betraktat som forskningsresultat slår han dock in en dörr som stått öppen ett tag. I den internationella forskningen om MB är det sedan länge känt att IFiS via sitt medlemskap i den transeuropeiska organisationen Federation of Islamic Organizations in Europe (FIOE) är en del av MB:s verksamhet. Egyptson presenterar således inget sensationellt i avhandlingen. Däremot grundar han sin tes i en imponerande stor mängd empiriskt material från både arabiska och svenska källor.
När de religiösa värdena lyfts fram i offentlighetens ljus uppstår en kris.
För den svenska allmänheten framstår säkert debatten om IFiS och MB som märklig. Aktivister i de omtalade organisationerna och en del forskare förnekar att det finns svenska organisationer som är kopplade till MB. Samtidigt finns det sådana som jag, Magnus Ranstorp, Egyptson och några andra som argumenterar för att så är fallet.
När det gäller MB i Sverige finns det starka skäl att förhålla sig skeptisk till de aktivister i organisationerna som förnekar att de är delaktiga i en större social rörelse. Detta vet inte minst muslimer i Sverige. De som bott och verkat några år i landet kallar IFiS och deras broderorganisationer kort och gott för ”brödraskapet” (Ikhwan).
Detta nätverk, med IFiS i spetsen, har gjort sig beroende av att framstå som legitima samverkanspartners hos svenska myndigheter och politiker för att kunna bedriva sin politik att bevara, förstärka och utveckla muslimers islamiska livsstil, som de själva uttrycker det. Aktivisterna har lyckats övertyga tjänstemän och aktörer i det civila samhället att de är den viktigaste rösten för muslimer i landet. I detta projekt har de också gjort sig beroende av skattemedel för finansiering av olika aktiviteter.
De har spelat mångfaldens identitetspolitiska spel enligt regelboken och tagit till vara de politiska möjligheter som erbjuds av svenska myndigheter.
Ett öppet medgivande av att organisationerna som ingår i IFiS stall är del av världens första och största islamistiska rörelse skulle sannolikt få dramatiska följder för organisationernas möjligheter att genomföra sitt politiska projekt. Deras status skulle då ändras från att vara en partner i religionsdialoger till att uppfattas som ett politiskt hot. Att vara muslim är legitimt i omvärldens ögon, men inte att vara islamist.
Samtidigt bör man vara medveten om att de MB-associerade organisationerna inte gjort något fel. De har spelat mångfaldens identitetspolitiska spel enligt regelboken och tagit till vara de politiska möjligheter som erbjuds av svenska myndigheter. De använder rätt kodord i sina budskap till sekulära svenskar. De arbetar med att stärka muslimers ”identitet”, de säger sig vara för ”jämställdhet”, de är ”demokratiska” och vill ta till vara ”muslimers intressen”. Ord med en positiv klangbotten hos flertalet liberala svenskar.
Att det, som IFiS säger, finns en ”islamisk värdegrund” i bakgrunden hålls ofta tillbaka då den innehåller värderingar som är svåra att förena med liberala ideal i majoritetssamhället. När de religiösa värdena lyfts fram i offentlighetens ljus uppstår en kris. Som i fallet med IFiS i Göteborg när TV4 exponerade organisationens islamiska värderingar i den globalt spridda skriften New Muslim Guide som publicerats på Göteborgs moskés hemsida. Särskilt besvärliga är de värden som berör jämställdhet mellan könen, synen på samkönade relationer och de religiösa kyskhetsideal som MB-associerade organisationer står för.
Egyptsons avhandling är lång, men förhoppningsvis blir den läst av de myndigheter och politiker som regelbundet är i kontakt med MB-associerade organisationer. Ett minimikrav är att tjänstemän vet vilken typ av verksamhet statsbidragen utbetalas till.
Aje Carlbom är fil.dr, i socialantropologi och biträdande professor vid Malmö universitet.
Läs mer i GP:
LÄS MER:Sameh Egyptson teori: Sverige är infiltrerat av islamister
LÄS MER:"Politiken har gjort muslimer en björntjänst"
LÄS MER:Partierna i Göteborg bör publicera sina fakta om Ibn Rushd
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
