I dag är det 46 år sedan ayatolla Khomeini landade på Teherans internationella flygplats. Flera generationer som drömmer om demokrati har sedan dess tvingats leva i en teokrati. Listan över brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna är lång. Titt som tätt kommer uppgifter om att medlemmar i etniska och religiösa grupper utsätts för tortyr, långa fängelsestraff och summariska avrättningar. Bara förra året avrättade Iran 901 personer. 31 av de avrättade var kvinnor, den högsta siffran på 17 år.
46 år efter ayatollornas maktövertagande tänker vi främst på alla frihetstörstande och modiga kvinnor i Iran som nekas rätten att bestämma över sina liv, sina kroppar och sin framtid.
Vi tänker på den 22-åriga kurdiskan Jina Amini som miste livet i september 2022 för att de omoraliska ”moralpoliserna” ansåg att hon inte dolt sitt hår tillräckligt. Vi tänker på alla miljontals kvinnor som gått ut på gatorna och skrikit de numera klassiska orden ”Kvinna. Liv. Frihet.” Vi tänker på Ahoo Daryaei som protesterade mot ayatollornas regim genom att gå runt på campus i Teheran med utsläppt hår
Kurdiska kvinnor drabbas särskilt hårt
Kurdiska kvinnor drabbas särskilt hårt i Iran eftersom de genomlever ett trippelförtryck som kvinnor, kurder och sunni-muslimer. Varisheh Moradi, en kurdisk politisk fånge och förespråkare för kvinnors rättigheter har dömts till döden av Teherans revolutionsdomstol. Moradi har suttit i det ökända Evin-fängelset sedan augusti 2023 och har utsatts för grov tortyr. Den Norge-baserade organisationen Hengaw har återgett hur Moradi utsattes för så extrem tortyr av underrättelseavdelningen i staden Sines interneringscenter att hon kräktes blod och förlorade medvetandet.
I oktober inledde Varisheh Moradi en hungerstrejk i protest mot dödsdomarna. ”Jag anklagas för ’uppror’ bara för att jag är kvinna, kurd och söker ett fritt liv”, skriver hon i ett brev.
Dödsstraffet används alltmer för att bekämpa oliktänkande och stärka regimens styre efter “kvinna, liv, frihet”-rörelsen. Våldsapparaten vill skrämma kvinnor som har klivit in på den politiska arenan för att kräva rättigheter med starkare röst än tidigare, och tvinga dem att dra sig tillbaka.
Dödsstraffet används alltmer för att bekämpa oliktänkande
När flera kvinnor protesterade mot avrättningen av den 34-åriga kurdiska ”kvinna, liv, frihet”-demonstranten Reza Rasaei i augusti utsattes de för en brutal attack av fångvaktare. Fjolårets mottagare av Nobels fredspris, Narges Mohammadi, tillhör offren för attacken. Efter denna händelse har den New York-baserade organisationen Center for Human Rights in Iran och 42 andra människorättsorganisationer och aktivister uttryckt sitt stöd för kvinnliga politiska fångar i ett gemensamt brev.
I det ökända Evin-fängelset, där också svenske medborgaren Ahmedreza Jalali hålls frihetsberövad, har flera kvinnor – bland dem Varisheh Moradi – organiserat kampanjen ”No to executions.” Ytterligare en kurdisk kvinna som riskerar dödsstraff är Pakhshan Azizi. Azizi har endast ägnat sig åt humanitärt arbete för offren för terrorrörelsen Islamiska staten (IS) i flyktinglägren i yazidiernas huvudort Sinjar i irakiska Kurdistan. Ändå anklagar Teheran-regimen henne för att ”tillhöra grupper som ägnar sig åt väpnad kamp”.
Till vår stora bedrövelse har kvinnorättsaktivisterna i Iran lämnats vind för våg.
Till vår stora bedrövelse har kvinnorättsaktivisterna i Iran lämnats vind för våg. De får inget konkret stöd fastän många håller fina tal om dem. Utan omvärldens aktiva stöd riskerar dessa modiga kvinnor inte bara sin frihet, utan även sina liv. Det starka politiska medvetandet och den låga som brinner för ett fritt Iran får inte släckas.
Det behövs ett enat och aktivt internationellt motstånd mot Teheran-regimen som inte bara visar sig när harmlösa människor som Jina Amini dött.
Sverige bör omedelbart stå upp för kvinnorättsaktivister som Varisheh Moradi och Pakhshan Azizi. Att genast fördöma dödsdomen mot de två unga kvinnorna vore ett utmärkt sätt för vår utrikesminister Maria Malmer Stenergard att visa solidaritet med kvinnorna i Iran.
KURDO BAKSI författare och samhällsdebattör
LAVIN BAHZAD människorättsvetare
Fotnot: Artikeln är uppdaterad. I en tidigare version omnämns Jina Amini som Mahsa Amini. Jina är hennes kurdiska namn och Mahsa det namn hon fick i Iran.
