Den jordbävningskatastrof som den sjätte februari 2023 drabbade stora områden runt gränsen mellan Turkiet och Syrien dödade tiotusentals människor. Miljoner har blivit hemlösa och förlorat allt. I katastrofens kölvatten kommer anklagelser om försummelser, svartbyggen, korruption och vanstyre. Det kan kännas cyniskt att göra politiska poänger på en naturkatastrof. Men inget är i dagens värld ren natur. Katastrofens dimensioner är socialt och politiskt betingade.
Det går att bygga någorlunda jordbävningssäkert. På många platser i de drabbade områdena har man inte gjort det. En demokratisk ordning med rättvisa upphandlingar, korruptionsfria kontrakt, transparens och rätt att överklaga hade räddat tiotusentals liv. Autokratins urholkning av samhället och människovärdet har brutalt avslöjats.
Hela den turkiska medieindustrin har under de senaste tio åren genom tvång och regelrätta exproprieringar tagits över av regimtrogna. Det finns inga möjligheter att bedriva grävande journalistik eller att publicera avslöjanden. De som försöker påtala otillbörligheter åtalas för att smäda presidenten eller nationen – eller så anklagas de utan några som helst bevis för kopplingar till terrorism. Yttrandefrihet och fria medier är grundläggande även för att överleva en jordbävning. I medieskuggan frodas korruption och fusk.
Organisationer som deltog i krisarbetet efter jordbävningen i Istanbultrakten 1999 har sedan dess förbjudits.
Såväl medieföretag som enskilda medborgare som kritiserat myndigheternas hantering av katastrofen har åtalats eller dömts till böter. Flera har gripits för att de berättat om hur de trots utbildning och tillgång till utrustning har hindrats av Turkiets katastrof- och beredskapsmyndighet AFAD från att delta i räddningsarbetet, även i städer där ingen som helst offentlig hjälp anlänt.
I januari utsåg President Recep Tayyip Erdoğan en för uppdraget helt oerfaren teolog till chef över AFAD:s katastrofinsatsavdelning. Många av de föreningar och organisationer som deltog i det relativt lyckade krisarbetet i samband med jordbävningen i Istanbultrakten 1999 har sedan dess förbjudits och stängts av regimen. Miljöminister Murat Kurum sa tidigt att regeringen inte tänkte tillåta några initiativ utanför AFAD:s koordinering. Inrikesministern Süleyman Soylu sa att han skulle göra allt som krävdes för att stoppa dem som exploaterade folks givmildhet och försökte konkurrera med staten.
I en färsk rapport om krishanteringen i Turkiet och Syrien varnar Amnesty International att redan utsatta grupper riskerar att ytterligare marginaliseras katastrofens kölvatten. Turkiet kritiseras för sin oförmåga att tillräckligt snabbt nå ut med samordning, personal och utrustning. Båda de drabbade länderna var också långsamma med att öppna ytterligare gränsövergångar för att frakta hjälp och material mellan de drabbade områdena i respektive land.
Amnesty påpekar också att drabbade har rätt att få tillgång till information på ett språk som de behärskar. Att kurdiskspråkig media är mer eller mindre förbjuden i Turkiet gjorde att många i de värst utsatta områdena hade svårt att få kännedom om katastrofens omfattning och när hjälp kunde förväntas. Dessutom valde regimen att stänga av Twitter och Tiktok – de kanaler där vanligt folk kunde koordinera sina spontana hjälpinsatser och finna information om släktingar och grannar.
Den misslyckade hanteringen av katastrofen har lett till ovanligt öppen och utbredd kritik mot AKP-regimen.
Dagen efter det första avgörande skalvet hotade Erdoğan de som kritiserade regering eller myndigheter. De två första dagarna greps ett nittiotal personer som kritiserat oförmågan att nå fram med hjälp. I desperationen över att varken ha mat eller tak över huvudet har annars laglydiga och väletablerade människor känt sig tvingade att plundra butiker för att hitta förnödenheter. Erdoğan har svarat med att kalla dem bovar och banditer, och personer som gripits för att ha plundrat i ruiner och butiker har utsatts för tortyr och misshandel. Minst en person anhållen i anslutning till katastrofen har dött i arrest. Syriska flyktingar i Turkiet har utsatts för hat, hot och våld från såväl civila som myndigheter för att ta resurser från de drabbade turkarna.
Regeringen lät så sent som 2018 tre miljoner byggkontrakt och uppåt sex miljoner byggnader som brutit mot byggreglerna komma undan med böter. Nu har över 130 byggherrar gripits. Amnesty reser frågor kring rättssäkerheten i anklagelserna mot de gripna och ser tydliga risker att man försöker lägga skulden på de privata byggföretagen för fusk som politiker och myndigheter varit väl så delaktiga i.
Den misslyckade hanteringen av katastrofen har lett till ovanligt öppen och utbredd kritik mot AKP-regimen. Inför de val som är planerade till den 14:e maj framstår Erdoğan som mer utsatt än kanske någonsin under sina 20 år vid makten.
LÄS MER:Han vill peta Erdogan från presidentposten
LÄS MER:Därför kan Erdogan tvingas skjuta upp valet i Turkiet
LÄS MER:Tusentals byggnader rasade – trots ”jordbävningsskatten”
LÄS MER:Erdogan behöver Sverige som fiende för att vinna valet
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
