Aleksej Navalnyjs död delar upp vår tid i ett nytt före och efter, menar Rysslandskorrespondenten Maria Georgieva.
Aleksej Navalnyjs död delar upp vår tid i ett nytt före och efter, menar Rysslandskorrespondenten Maria Georgieva. Bild: AP/Alexander Zemlianichenko

Maria Georgieva: Jag kommer aldrig att glömma Navalnyjs ord till mig

Aleksej Navalnyjs död delar upp vår tid i ett nytt före och efter. Vad som än hänt har Kremls avsikt från början varit att undanröja honom. Händelsen är en påminnelse om vad Ryssland har blivit, skriver Rysslandskorrespondenten Maria Georgieva, som minns sitt sista möte med oppositionsledaren.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Ryska medier och fängelsemyndigheten FSIN meddelar att den ryska politikern och motståndskämpen Aleksej Navalnyj är död.

Varken hans familj eller hans stab har ännu bekräftat nyheten, men under ett tal sa hans fru Julia Navalnaja att Putin måste hållas ansvarig om dödsbeskedet stämmer. Kreml säger att de inte har någon information om dödsorsaken.

Mina händer skakar när jag skriver.

Jag är en av få journalister som har fått intervjua Aleksej Navalnyj de senaste åren. Han var en intelligent och påläst taktiker. Inte många människor har hans energi, beslutsamhet, förmåga att prata omkull en – och humor. Han lyste upp rummet, paradgatan Tverskaja i Moskva, otaliga rättegångssalar, tände mörkret i Putins Ryssland.

ANNONS

I alla år har Navalnyj på sitt vanliga orädda sätt varnat för regimen. Han hade svar på allt, även när jag frågade vad han egentligen stod för, och ville göra med Ryssland. Han gick i gång på det.

– Många tror att allt drivs av några få krafter inom Kreml, som i sin tur alltid påstår att det är omöjligt för mig att sätta ihop ett team, samla in pengar, synas i medier, sade han då.

– De kan inte tro att min popularitet grundar sig på det faktum att jag undersöker makthavarnas korruption.

För Aleksej Navalnyj, en före detta nationalistisk politiker, blev en frontfigur för de regeringskritiska protesterna i Ryssland år 2011-12 när han kampanjade mot valfusk och korruption.

De följande åren växte hans popularitet med anledning av välgjorda granskningar av Putins inre krets. Gedigna publiceringar som “Putins palats”, spreds på Youtube och fick hundratals miljoner visningar.

Han förblev därefter en nagel i ögat på Kreml i åratal. Inte minst för att hans mod också fick ut tiotusentals människor på gatorna: de vågade för att han vågade.

I dem avslöjade Navalnyjs team bland annat att ett palats byggts vid Svarta havet för Putins personliga bruk, man kartlade herrgårdar och yachter som användes av ex-presidenten Dmitrij Medvedev och träffade en sexarbetare som visade sig kunna länka samman en hög utrikespolitisk tjänsteman med en välkänd oligark.

Men det var först 2013 som Navalnyjs politiska karriär tog fart på riktigt, då han fick uppemot 27 procent av rösterna i borgmästarvalet i Moskva. Ett val som få bedömare ansåg var fritt och rättvist.

ANNONS

Han förblev därefter en nagel i ögat på Kreml i åratal. Inte minst för att hans mod också fick ut tiotusentals människor på gatorna: de vågade för att han vågade. Själv greps han gång på gång, för att sedan återvända till Pusjkintorget och nästa protest.

2020 föll Navalnyj i koma efter ett förgiftningsförsök med nervgiftet novitjok av ryska säkerhetstjänsten FSB och evakuerades till Tyskland för behandling. Han återhämtade sig och återvände till Ryssland i januari 2021, där han greps och dömdes till sitt första av flera fängelsestraff.

Jag pratade med många kvinnor och män som väntade på Navalnyj då – som tog sig från en flygplats till en annan för att möta honom när planet omdirigerades – och fortsatte att protestera.

För återkomsten till Moskva var en historisk händelse. Navalnyj kom tillbaka för den ryska befolkningens skull. Han ville vara en gräsrötternas man, en politiker skapad av behoven som Ryssland faktiskt hade – en antites till Putins styre.

Efter gripandet var det Julia Navalnaja som sträckte på sig på flygplatsen Sjeremetevo efter att han pussat henne hejdå. Och som uppmanade människor att inte vara rädda. “Aleksej är inte rädd, inte jag heller.”

I fängelset fortsatte han visa prov på sitt mod, trots att han dömdes till ett straff på totalt 30 år. Under rättegången mot honom i februari 2021 skanderade en energisk Navalnyj inifrån glasburen mot domaren:

ANNONS

– Putin, kalsongförgiftaren, försökte få mig mördad. Det är en demonstration av svaghet, miljoner kan ni inte fängsla. Jag hoppas att människor inser det.

– Jag är här, polisen vaktar mig, nationalgardet är på plats, halva Moskva är avspärrat. Allt detta för att en liten man i en bunker håller på att förlora förståndet. Vi har bevisat att han stjäl sina politiska motståndares kalsonger och smörjer dem med kemiskt stridsmedel.

Nyheten kommer därför inte oväntat, utan är en systematisk påminnelse om vad Ryssland har blivit. Ett land där staten ingenting annat representerar än våld, där tyranniet livnär sig på blodet från sina offer.

Nyligen inledde Vladimir Putin en presidentkampanj för att säkra sin femte mandatperiod. Det kommer gå galant. Han är redan den ryska ledare som suttit längst sedan Josef Stalin och kan överträffa honom om han kandiderar igen 2030. Allt är möjligt för Putin.

Därför kommer också den ännu obekräftade nyheten om Navalnyjs död att ses som ett politiskt mord och tillskrivas presidenten, precis som de tidigare morden på den liberale politikern och Putinkritikern Boris Nemtsov och journalisten Anna Politkovskaja.

“Navalnyjs död är en present till Vladimir Putin inför presidentvalet i mars”, konstaterade till exempel Kirill Martinov, Novaja Gazeta Europes chefredaktör, i en intervju för oberoende Youtube-kanalen Dozjd på fredagseftermiddagen.

Andra kommer hävda att det är fejk, och aldrig tro på de ryska myndigheternas uppgifter.

Ändå delar nyheten upp vår tid i ett nytt före och efter: före och efter Navalnyjs död. Vissa som aldrig varit i närheten av Putins Ryssland eller Navalnyjs glans kanske är förvånade över att han levde så länge. Är han inte odödlig?

ANNONS

Vad som än hänt har makthavarnas avsikt redan från början varit att undanröja Navalnyj. Nyheten kommer därför inte oväntat, utan är en systematisk påminnelse om vad Ryssland har blivit. Ett land där staten ingenting annat representerar än våld, där tyranniet livnär sig på blodet från sina offer. Och där andra oppositionella kastas i fängelse när underrättelse- och säkerhetstjänsterna misslyckats med att rensa bort de kritiska rösterna.

Själv kommer jag aldrig att glömma vad Aleksej Navalnyj sa till mig när vi satt på en restaurang och han plötsligt började citera den tyske filosofen Immanuel Kant:

– Du måste motivera inför dig själv varför du gör det du gör varje dag. Sen kan du inspirera andra.

Fotnot: Maria Georgieva är frilansjournalist och mångårig Rysslandskorrespondent, tidigare baserad i Moskva.

Läs mer i GP Kultur:

LÄS MER:"Putin anklagar dig för spioneri men du är min vän”

LÄS MER:Sverige borde agera när Belarus hotar våra teatrar

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS