Prinsessan Estelle kramar Bolibompadraken.
Prinsessan Estelle kramar Bolibompadraken. Bild: Claudio Bresciani/TT

Emanuel Karlsten: Fel av SVT att sluta sända Bolibompa kl 18

SVT slutar sända Bolibompa på fasta tider på vardagskvällar. Synd, tycker Emanuel Karlsten, som saknar framfötter hos public service. De har råd och tid att skapa något unikt, så varför följer de bara med i strömmen?

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Sändningen av Bolibompa vid 18-snåret läggs ned, meddelade SVT på nyår. Det var barndomens sista lägereld. Som ingen längre satt vid. Ändå skaver det.

Det finns såklart ingen anledning att sörja beskedet, snarare förundras över att det dröjde ända till 2023 innan ett barnprogram plockades bort från de linjära sändningarna. Men det finns andra skäl att dröja kvar vid Bolibompa. Inte minst för hur programmet utvecklats. För även om formatet känns som en evighetsmaskin för oss födda på 1980-talet, är Bolibompa relativt nytt. Det hette för det första inte “Bolibompa” förrän sent på 90-talet. Innan dess hette det Barnprogram i kanal 1. När det skiftade över från kanal två (där vinjettmakaren Lasse Dahlberg låtit barn svara “vadå”, följt av “barnprogram i teve 2”) skapades en slags rapsång av hittepåspråk och ordramsan “bolibolibolibbompa” var född.

ANNONS

Jag och mina generationskamrater satt och sjöng med klockan 18.15 varje dag och snart hette det inte barnprogram, utan “bolibompa”, på samma omärkbara sätt som Melodifestivalen så smaklöst börjat kallas “mello”, antar jag. Och draken? Den var bara en av i mängden av akvarellritade klippdockor, speldosor och byggklossar innan Björnes magasin började. Men när en reklambyrå drygt tio år senare skulle rita om vinjetten, valdes draken ut, tecknades på ett samtida manér, och ordramsan “bolibompa” snabbades upp.

En blixtsnabb mytologisering av ett sagodjur från biroll till huvudperson och under 2000-talet har draken gått från att ha egna program och prata “boli”-språk till att bli en av SVT:s mest kända varumärken.

Sedan millennieskiftet har fokus helt riktats bort från ramsan och nu heter i stället draken “bolibompa”. En blixtsnabb mytologisering av ett sagodjur från biroll till huvudperson och under 2000-talet har draken gått från att ha egna program och prata “boli”-språk till att bli en av SVT:s mest kända varumärken. Och när draken för några år sedan ännu en gång skulle återlanseras, ansökte över 800 skådespelare om att få ge liv och ge röst åt bolibompadraken – som alltså nu pratar vanlig svenska.

Med bakgrund av det framstår Bolibompas nedläggning i tablån som en axelryckning. Draken är i bästa fall ett konstruerat och brokigt minne snarare än en gemensam lägereld. Men hellre än att sörja finns andra saker att fundera över. Som varför SVT inte väljer en annan väg.

ANNONS

Sverige är ett underligt land där en dåligt tecknad och dubbad Kalle Anka år efter år är det mest tittade tv-programmet. Ju mer föräldragenerationen åldras desto mer bisarrt blir fenomenet. Julafton klockan 15 är nu allra mest en stund för berättelser om vad ett begränsat utbud en gång inneburit. För i dag är inget innehåll begränsat. Det är inte ens en ekonomisk fråga när alla har fri tillgång till SVT Play. Och där lever Draken vidare i nya format, tillgängliga för vem som helst. Just därför skaver beslutet om att lägga ned Bolibompas dagliga utgivning.

Beslutet är logiskt utifrån en kommersiell utveckling, men det är också slappt. Under sommaren (med Sommarlov) och vintern (med Julkalendern) har lyckats gå mot strömmen och skapa några av branschens mest framgångsrika tv-programformat för barn. Men av någon anledning lyckas inte SVT på vardagar. Det dagliga programmet “Morgonshowen” lades ned 2020 och nu var det alltså Drakens tur. Vilket känns…slappt?

Trenden är tydlig, men SVT saknar skäl att böja sig för den. Vi skattebetalare har gemensamt gett dem ekonomiska muskler och incitament att skapa något annat än de kommersiella aktörerna. De har råd och tid att skapa något unikt: Ett dagligt, exklusivt program. Var Draken inte tillräckligt bra? Försök med något nytt!

ANNONS

Det kanske är ett självmordsuppdrag, men det är också det främsta (och finaste) skälet till att ha gemensamt finansierad tv: Att försöka skapa det innehållet den kommersiella marknaden inte klarar av.

Det är viktigare än någonsin i ett allt mer strömlinjeformat barntv-landskap.

Läs mer i GP Kultur:

LÄS MER:Elon Musks omröstning ses som barnsligt vansinne

LÄS MER:Ny studie avslöjar myten om barn och mobiler

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS