Beror Sverigedemokraternas och högerns framgångar på sociala medier enbart på botar? Det tror inte Emanuel Karlsten.
Beror Sverigedemokraternas och högerns framgångar på sociala medier enbart på botar? Det tror inte Emanuel Karlsten. Bild: Gregory Bull

Emanuel Karlsten: Farligt att skylla SD:s framgång på botar

Organiserade påverkanskampanjer finns på nätet och är ett problem för demokratin men de avgjorde inte valet, som Aftonbladets Karin Pettersson hävdar. Vänstern borde i stället fråga sig varför de har svårt att göra sig relevanta, skriver Emanuel Karlsten.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Är det aningslöst att tro att Sverigedemokraternas lyckats på nätet? Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson tycker det (10/10). Kanske delvis för att hennes egen kultursidas avslöjande om botar i valet inte fick större uppmärksamhet (31/8).

Men här finns också något typiskt och ganska problematiskt för vänsterns eftervalsanalys: I stället för att ta itu med sin egen politik, ska nu en syndabock ta hela smällen för förlusten.

För några veckor sedan kunde jag, som ordförande i Medieakademin, presentera Maktbarometern: En karta över hur mediemakt omfördelats till nya aktörer. Genom att analysera vilka som har störst svensk räckvidd och skapar mest engagemang under 12 månader kunde vi konstatera att Sverigedemokraternas slagit sig förbi kändisar, influencers och var landets näst mäktigaste. Det blev en stor snackis och på frågor om orsak pekade jag på att SD har tvingats bli bra på sociala medier: För till skillnad från andra partier har de historiskt inte haft tillgång till debattsidor eller tv-soffor.

ANNONS

Det är detta Karin Pettersson menar är aningslöst. För Pettersson menar att det var manipulation och propaganda som gav SD och högern valet. Det grundas alltså i vad hennes egen kultursida, samt den vänsterprofilerade tidningen ETC har avslöjat (26/8): Att det har funnits koordinerade rörelser runt Sverigedemokraternas internetkonton. Utan att gå in på detaljer här (vilket också är svårt, för inget av reportagen är särskilt detaljerade i metod eller källor) så vill jag påstå att slutsatsen är grund, men framför allt vilseledande.

För till skillnad från andra partier har de historiskt inte haft tillgång till debattsidor eller tv-soffor.

I år är det sjätte året Maktbarometern presenteras. Det innebär att vi har data från två valrörelser, men också att vi har detaljerad data om hur politiska spelare agerat. Vi har sett hur Twitter (som Aftonbladets artikel fokuserar mest på) har enorma problem med globala robot-konton som boostar inte bara politiska konton, utan många andra. Faktum är att en stor andel – ibland till och med en majoritet! – av reaktionerna runt de största twitterkontona (höger som vänster) inte kommer från Sverige. Så har det alltså varit under en lång tid, men det har Maktbarometern tagit höjd för genom att sortera bort alla interaktioner som inte kommer från svenska konton.

Vad som är viktigare är att se den trend som funnits över tid: Högerpolitiska konton på alla nivåer har långsamt växt sig starka på nästan alla digitala plattformar. Det handlar inte om plötsliga rörelser eller enstaka konton, utan om en till synes organisk tillväxt.

ANNONS

I årets barometer tittade vi på de tusen största per plattform och plockade ut alla politiska konton. Vi kunde då se hur antalet högerkonton växt förbi vänsterkonton under dessa sex år. År 2017 var antalet vänsterkonton fler än högerkonton på Facebook, men sedan dess har antalet högerkonton växt om. På Youtube är trenden ännu tydligare: Under den senaste mandatperioden har bara fyra vänsterkanaler trängt sig in bland topp 1000, medan hela 45 högerkanaler lyckats med samma sak. Det handlar om både borgerliga högerdebattörer liksom SD:s officiella kanal och partiets mer förtäckta nyhetskanal, “Riks”. En kanal vars hantverk Aftonbladet kultur för övrigt gjort nära reportage om och förklarat hur metodiskt de arbetar: Hur de lyfter fram kvinnor och tränar dem inför media (29/10).

Vad som är viktigare är att se den trend som funnits över tid: Högerpolitiska konton på alla nivåer har långsamt växt sig starka på nästan alla digitala plattformar.

Av de plattformar vi mäter finns bara en plattform högern inte dominerar: Instagram. Där är i stället vänsterpolitiska konton i politisk majoritet. Vilket säkert kan höra ihop med att både publik och kreatörer här mestadels är kvinnor. Vi vet sedan tidigare att kvinnor i högre utsträckning röstar vänster, jämfört med män. Och på alla andra stora sociala medier utom Instagram, är männen i dominerande ställning bland innehållskaparna.

Ja, visst skulle det kunna vara så att högerns botar gradvis stegrat under sex år. Det skulle kunna vara så att de selektivt valt bort både Tiktok och Instagram. Men en rimligare tolkning är kanske att pendeln har vänt.

ANNONS

Det är inte särskilt många år sedan högern framstod som både humor- och tandlös. Då vann i stället vänstern på sociala medier: “Vita kränkta män” hette den hetaste politiksatiren på det då glödheta Facebook. Alliansfritt Sverige, Politism och “Inte rasist, men” firade triumfer som politisk motor. Men samtliga är nedlagda och bortglömda i dag. Inget har tagit deras plats. Det är alltså som att pendeln har svängt tillbaka: Som att vänstern inte längre lyckas bita ifrån eller använda satirens udd. Nu är det i stället högern som lyckats göra sig spännande, inte minst för unga. Högern framställer sig som att de vågar ta bladet från mun, göra upp med det politiskt korrekta – säga som det är.

Det borde oroa vänstern mer.

Det ska tydliggöras att botar och organiserade påverkanskampanjer finns. De märks i data och de är ett problem både för demokratin, samhällsdebatten och dess aktörer. Men jag tror det är farligt att låta dem vara den enda förklaringen till högerns framgång.

Orsakerna handlar snarare om historiska pendelrörelser – och vänsterns oförmåga att just nu göra sig tillräckligt relevant.

Läs mer i GP Kultur:

LÄS MER:Nej, SD:s framgång beror inte på Tiktok

LÄS MER:M och KD segrar – men förlusterna är större

LÄS MER:Här är göteborgarna med mest makt i sociala medier

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

ANNONS