Visning av bostadsrätt för spekulanter.
Visning av bostadsrätt för spekulanter. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Sanna Samuelsson: Dyra bolån är en snara runt ungas hals

Riksbanken dubbelhöjer räntan och kostnaderna för boende ökar. Men det finns fortfarande få andra alternativ för unga än att försöka köpa en bostadsrätt. Räntehöjningarna skär genom den högt belånade svenska folksjälen, skriver Sanna Samuelsson.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Spotify släppte sin ”Sommarhits 2022”-lista samma dag som Riksbanken dubbelhöjde styrräntan till 0,75 procent, med en prognos på nära två procent nästa år. Det känns inte som en slump att gruppen Medinas nya låt ”Nema problema” är med. ”Livet e komplicerat – men ba le, ba le. Låta dagen få passera – c’est bon, allez, allez”. En vidrigt klibbig sommardänga som utgår från att livet är skit – men nu är det semester och party. Le! Det skulle kunna vara en reklamjingel för privatlån från Klarna.

För det har blivit hårdare, att bo och att leva. De som var med ”på 90-talet” och minns boräntorna på 20 procent skrockar över ungdomars naivitet. Skillnaden mellan då och nu är att svenskarnas belåningsgrad aldrig har varit högre än i dag. Vi är näst värst i Europa. Många fler drabbas därför nu än för trettio år sedan. Och det är bolånen som står för en stor del av den kakan, liksom de gör det i Danmark, nummer ett på listan. Gemensamt för våra länder är att lägenheter och hus har blivit allt dyrare i storstäderna.

ANNONS

Ja, våra hem, vår härd, där vi bor, sover, äter, älskar, grälar. Bolån är inga vanliga lån. Därför skär dessa räntehöjningar och ökade boendekostnader genom den svenska folksjälen, putsad och nyrenoverad i äggskalsvitt som den är.

De som var med ”på 90-talet” och minns boräntorna på 20 procent skrockar över ungdomars naivitet.

För oss som är födda efter 1980-talet och bor i större städer finns det dock få andra möjligheter än att försöka köpa en bostadsrätt. Särskilt i Stockholm, där allmännyttan sålts ut allra mest, är det svårt att få en hyreslägenhet. Men även i Göteborg ökar kötiden. Vi får bo inneboende eller i kollektiv, som på det glada 70-talet, men mot vår vilja.

Det förslag med startlån för ungdomar som lades fram som förslag för bara några månader sedan känns som ett hån i dag. ”Startlånet garanteras av staten och gör det möjligt för bolåneaktörer att lämna bolån på upp till 95 procent av bostadens värde till kreditvärdiga förstagångsköpare.” Å, så bra! Vilken chans, det erbjudandet vill man ju verkligen slå till på.

I Storbritannien ska Margaret Thatchers ”Right to buy”-kampanj nu utökas av Johnson-regeringen. I The Guardian skriver Lynsey Hanley i ”From Thatcher to Johnson: how right to buy has fuelled a 40-year housing crisis” att initiativet, som skulle skapa en “property-owning democracy”, förvisso hjälpte många att köpa in sig på bostadsmarknaden på 1980-talet (29/6). Men för senare generationer har det varit en katastrof. Ojämlikheten vad gäller boende har ökat kraftigt, vilket gör unga extremt beroende av sina föräldrar.

ANNONS

Det är samma situation, och samma politik, som vi ser i Sverige. Oavsett hur unga får låna och äga så kvarstår problemet – vi blir allt fler, och det byggs för lite, vilket gör att bostadsmarknaden aldrig verkar sluta gå uppåt. Ökad belåningsgrad i kombination med höjda räntor ser därför inte ut som en strålande framtid för landets unga. Försök sova gott med den typen av belåning som en snara runt halsen.

Läs mer i GP Kultur:

LÄS MER:Därför kommer AI aldrig kunna skapa konst

LÄS MER:Slöseri med bra konst att ”Evig anställning” stoppas

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

ANNONS