Du behöver inte ”dumpa din kille”

Hur mycket är en relation värd? Bloggare och skribenter menar att paren i SVT:s realityserie ”Vi eller aldrig” bör göra slut. Men rädslan för uppbrott handlar om mycket mer än risken för ensamhet, skriver Selma Brodrej.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS

I den nya SVT-satsningen “Vi eller aldrig” åker par till en semesterort för att få hjälp med att rädda sina förhållanden. Programmet ställer tvåsamhetens eviga dilemma på sin spets: hur mycket är en relation värd? Och vad är egentligen alternativet?

En stor svensk bloggare har en frågestund på sitt Instagramkonto. En tjej som ber om råd berättar att hon börjat tvivla på sina känslor för sin pojkvän men samtidigt känner sig rädd för att göra slut. Bloggaren tipsar om att passa på att avsluta relationen nu under sommaren eftersom det är en bra ”singelperiod” då tjejen i fråga kommer ha tid att “bada och hitta på roliga saker med sina kompisar”.

ANNONS

Att en bloggare med stort inflytande så blasértat föreslår att en främling ska dumpa sin kille är helt i linje med vår samtid. Det skvallrar inte bara om vår “self-care”hysteri och semipsykopatiska syn på kärlek. Bloggtipset kännetecknar också det apolitiska vakuum relationer har placerats i, där allt mindre hänsyn tas till materiella omständigheter, trots att dessa i många fall är högst avgörande för den som funderar på en separation.

Även om ”Dumpa din kille”-fenomenet snarare var en humoristisk uppmuntran till kvinnlig homosexualitet bygger idéerna på samma premiss: monogama relationer är något som lättvindigt kan avslutas.

LÄS MER:Alla i ”Vi eller aldrig” borde göra slut

När kulturskribenter som Essy Klingberg i Expressen (20/7), Caroline Hainer i GP (20/7) och Elina Pahnke i Aftonbladet (30/7) uttalar sig om paren i “Vi eller aldrig” är de lika snabba som bloggaren på att dödförklara relationerna. Deras texter präglas av den ”Dumpa din kille”-mentalitet som svävade över den feministiska vågen för några år sedan. Plötsligt dök det upp plakat och slogans med det uppmanande budskapet lite överallt. Även om ”Dumpa din kille”-fenomenet snarare var en humoristisk uppmuntran till kvinnlig homosexualitet bygger idéerna på samma premiss: monogama relationer är något som lättvindigt kan avslutas. Och att påminna ett olyckligt par om det är en god, ja ofta till och med feministisk, handling.

I ”Vi eller aldrig” skildras den exakta motsatsen. Paren är dedikerade och trots sina problem, beredda att anstränga sig för att få sina förhållanden att fungera. När Elina Pahnke filosoferar kring varför deltagarna kämpar ”med näbbar och klor för att rädda ett skepp som redan har sjunkit” kommer hon fram till att det handlar om rädslan för att sakna ett vittne i sitt liv. Hon skriver om meningslösheten som kan drabba en när man inte delar upplevelser och erfarenheter med någon - men argumenterar sedan för att samma tomhet ändå uppstår om ens partner bara är någon man delar ”det innersta” med.

ANNONS

Sorgen många upplever när en relation tar slut och man därmed förlorar någon man delat livet med är inte helt olik den sorg vi upplever när någon nära oss dör.

LÄS MER:Miljardärerna vill bokstavligen penetrera rymden

Påståendet är ignorant av flera anledningar. Dels är det att förminska hur traumatiskt ett uppbrott faktiskt kan vara. Sorgen många upplever när en relation tar slut och man därmed förlorar någon man delat livet med är inte helt olik den sorg vi upplever när någon nära oss dör.

Men rädslan för att en relation ska ta slut handlar om så mycket mer än rädslan för att förlora ett vittne eller att ta sig igenom en sorg. I många fall handlar det om rädslan för att förlora sin ekonomiska trygghet, sitt hem, sin möjlighet att ta lån, sin tid för återhämtning och intressen, sina vänner, sina familjetraditioner och sorgligt nog, sin sociala status. Detta gäller inte bara för äldre par med barn och bostadsrätter då det åtminstone i innerstäderna kan vara svårt att ens ha råd med en studentlägenhet utan en partner. Att bortse från det är att bortse från den tvåsamhetsnorm som är högst rådande i Sverige idag.

Det är alltså både naivt och magstarkt av skribenter och bloggare att slänga med förslag om vem som ska dumpa vem. Åtminstone så länge inte förslaget också kommer med ett erbjudande om ett antal betalda terapitimmar och en stat som erbjuder ett tryggt socialt skyddsnät, även för ensamstående.

ANNONS

LÄS MER:Jag hatar inte längre männens blickar

Missa inget från GP Kultur!

Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

ANNONS