Vad ska man tro om sjukhusattacken i Gaza? Världen uppfattar det som att Israel attackerat sjukhuset och därmed begått krigsbrott. Israel menar att det i stället var en terrorgrupp som av misstag attackerat sjukhuset. Hur ska vi övriga veta vad som är sant?
På fredag tar Eliot Higgins emot ”Win win award” i Göteborg. Han prisas för sitt arbete med Bellingcat – ett nätverk av personer som motverkar desinformation. När jag träffade honom häromdagen var det omöjligt att inte komma in på det som sker i Israel och Palestina, liksom det var omöjligt att inte prata om AI. På kort tid har AI-tekniken blivit så bra att vi förstår att det om några år kan bli helt omöjligt att hålla isär en sann bild från en manipulerad. Higgins har mer erfarenhet än de flesta när det handlar om att hålla isär sant från falskt, men det är inte bildernas kvalitet som oroar honom. I stället är han mer orolig för vad AI får oss att inte tro.
Han ger exempel från konfliktens tidiga skede, då en bild på Hamas brutala krigsbrott spreds på internet. Kunde bilden vara falsk? En debattör tog bilden och laddade upp den i en mjukvara som kunde upptäcka om en bild manipulerats av AI. Mjukvaran klassade bilden som falsk och debattören spred resultatet till sina många följare. Higgins suckar åt händelsen.
Ju större valfrihet vi har, desto mer selektiva måste vi bli.
”Vi har granskat den här mjukvaran flera gånger tidigare och visste att den har så hög felprocent att den omöjligen går att lita på. Men det räckte att personen spred uppgiften att bilden var AI-genererad för att det kunde etableras som sanning: att dådet aldrig skett”.
Det visade sig senare att mjukvaran hade fel, att bilden var sann och att dådet hade skett. Men då var det för sent, åsikter hade redan formats.
Detta är det stora problemet, enligt Higgins: Vi kan avfärda nästan vad som helst genom att säga att det kanske är AI-genererat, och så slår vi undan benen på diskussionen. Vad som då blir vägledande blir våra egna förmågor.
Göteborgsforskaren och journalistikprofessorn Jesper Strömbäck har tidigare varit inne på samma sak och att det här är en trend som växt över tid, i takt med att internet översvämmas av information. Ju större valfrihet vi har, desto mer selektiva måste vi bli. Desto mer selektiva vi är, desto större betydelse har våra intressen, vår motivation eller politiska uppfattningar för vad vi tror. Alltså: Det blir viktigare att något ”känns” rätt, än att det är rätt.
Det mest frustrerande är att vi kanske aldrig säkert kommer veta vad som är sant. Så är det ofta i krig, men särskilt frustrerande är det för den som så gärna vill hitta ett lag att hålla på. Den som vill samla argument för varför deras ”sida” är bättre än den andra.
Har Israel eller någon annan bombat ett sjukhus? Just nu vet vi inte säkert, och det är omöjligt att kräva av var och en att de ska kartlägga och granska all information.
Desto större skäl att därför vara försiktig med att dra snabba slutsatser.
Annat än att i krig finns inga vinnare.
Läs mer i GP Kultur:
LÄS MER:Det finns inga ”men” när det gäller judehat
LÄS MER:Vi måste kunna fördöma fler än Hamas
LÄS MER:Sluta bannlysa våra tankar om Palestina och Israel
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
