Det var bråda dagar i Danmark i förra veckan. Femton miljoner minkar skulle dödas, helst inom tio dagar. Personalen bar skyddsdräkt, visir och tjocka handskar. Mink efter mink lyftes upp ur gallerburarna och stoppades ned i lådor med gas.
Samtidigt sattes Nordjyllands befolkning i karantän i sina hemkommuner, kollektivtrafiken står still och restaurangerna har stängt för gäster. Restriktionerna infördes eftersom ett par hundra personer har smittats med varianter av covid-19, som kommer från minkar. Framför allt har en muterad minkvariant av Sars-Cov-2 med specifika förändringar i sitt ytprotein, hittats på fem farmer och hos tolv personer i regionen.
Studier pekar på att människor från början har smittat minkar. Viruset har muterat på sin väg genom farmernas täta skugghus, och minkarna har sen i sin tur smittat människor. I laboratorietester har det muterade viruset svarat sämre på antikroppar mot covid-19, vilket väcker farhågor om att de vaccin som är på gång inte skulle skydda mot infektion. Och även om just detta muterade virus skulle dö ut, menar danska smittskyddsmyndigheten att det finns en risk för att ytterligare nya varianter ska uppstå om minkuppfödningen får fortsätta.
Beslutet att avliva alla minkar hann börja verkställas, men har nu stoppats eftersom regeringen inte fick majoritet för åtgärden i danska Folketinget. Bara några dagar efter att WHO berömt den danska regeringen för dess handlingskraft, får den nu utstå hård kritik från andra partier. Men Danmarks regerings resoluta agerande säger något om frågans dignitet. Landet är världens tredje största pälsproducent med över 1000 farmer som tillsammans omsätter miljarder. Nederländerna kommer strax därefter och har tagit ett ännu definitivare beslut. Efter att djuren dödats och flåtts för sin päls denna säsong får farmerna inte föda upp några fler minkar, någonsin. Dels av djurskyddsskäl, men också för att Sars-Cov-2 är ett virus som håller vad det lovar. Det kan sprida sig mellan arter, och anpassar arvsmassan till sin nya värd.
Ungefär samtidigt som larmet om minksmittan kom, avlivades 200 000 kycklingar i Nederländerna efter ett utbrott av högpatogen fågelinfluensa. Hittills har ingen människa smittats av just denna variant. Men fågelinfluensavirus kommer i många uppsättningar och är föränderliga, så det finns en möjlighet att någon av dem en dag förvärvar egenskapen att effektivt smitta inte bara till, utan också mellan, människor. Risken för mutationer ökar när ett virus förökar sig snabbt mellan många individer, vare sig det sker på en minkfarm, djurmarknad, kyckling- eller grisuppfödning. Och det är delvis detta som gör att IPBES, den globala plattformen för biologisk mångfald, i en färsk rapport pekar ut intensiv djurhållning som en av flera riskfaktorer för framtida pandemier. Även handeln med vilda djur spelar roll. En teori om SARS är att viruset kan ha tagit vägen via sibetkatter och mårdhundar i Kina innan det smittade människor i början av 2000-talet. Mårdhundar föds upp där i stort antal, för sin päls som exporteras till länder i Europa och USA. Efterfrågan här underhåller en ohållbar verksamhet där - medan nittio procent av minkpälsarna som produceras i Sverige säljs till Kina.
Det råder inget tvivel om att sättet vi föder upp och behandlar djur på får rent biologiska konsekvenser. Men sannolikt gör det även något med oss på ett existentiellt plan när empatin sätts ur spel. I de flersiffriga talen försvinner den enskilda individen, känslan för att det är någon som faktiskt upplever det som rubrikerna berättar om. Och när krisen kommer blir djuren främst ett logistiskt problem; en massa som måste destrueras.
I Sverige har Sars-Cov-2 nyligen hittats på tio minkfarmer. Här kommer också en massavlivning att ske strax, men inte på grund av smittspridningen. Åttio procent av minkarna ska dödas för att bli päls, som alltid i november. Till det används hög koncentration av koldioxid, vilket är smärtsamt att andas in och ger djuren andnöd innan de dör. Det är inte en kompromiss beslutad i ett nödläge, utan en laglig metod eftersom gasen är praktisk att använda. Och den svenska landsbygdsministern har än så länge inte sett någon anledning att avveckla farmerna. Varken en stor folklig opinion, en ny djurskyddslag eller smitta av covid-19 ska få stoppa den svenska minknäringen.
Om allt går som planerat kommer hundratusentals nya minkvalpar få möta dagens ljus och galler under nästa år. Med eller utan corona återstår att se.
Missa inget från GP Kultur!
Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
