"Vi är bara i början av en revolution"

När vi ses i lobbyn till Gothia towers är Liat Ayalon redan på språng mellan olika aktiviteter, under den pågående tvärvetenskapliga konferensen IAGG-ER, med åldrande och ålderism i centrum. I går spelade hon och forskarkollegor från 35 länder inom väsensskilda discipliner in TED-talks om olika aspekter av åldrande.

– Ålderism påverkar allt i våra liv. Jag är 45 år och har redan fått känna av det, konstaterar Liat Ayalon.

Hur fick du, som ung forskare, upp ögonen för just ålderism?

– För drygt tio år sedan ledde jag en hälsostudie i Israel kring självmordsbenägna äldre. Depression hos många äldre skapas av ensamhet och självförakt, som i sin tur ofta är en följd av ålderism. En konsekvens av att samhället osynliggör och nedvärderar äldre blir att de nedvärderar sig själva, svarar Liat Ayalon.

"Off radar" efter en viss ålder

Termen "ålderism" myntades av läkaren och forskaren Robert Butler för 50 år sedan. Först nyligen har begreppet dock kommit att användas mer allmänt.

– På hebreiska har vi haft ett motsvarande uttryck de senaste åtta åren. Att benämna ålderism är viktigt, för så länge det inte ens finns ett ord för det, hur ska vi då kunna tala om de förtryckande strukturerna eller försöka bekämpa dem?

LÄS MER:Utställningen "Årsrika" bekämpar åldersfascism

Nu slår Liat Ayalan fast att äldre är underrepresenterade på film, och att det behövs fler, och mer nyanserade, skildringar.

– Efter en viss ålder är det som att du hamnar "off radar", fast du som biobesökare ju gärna vill kunna identifiera dig med någon...

Liat Ayalon jämför bekämpandet av ålderism med den tidiga feminismen.

–De protesterade och brände sina BH:ar. Jag vet inte vad vi kommer att bränna eller vad som kommer att hända men jag tror att vad vi ser nu bara är början på en revolution.

Sexism och ålderism interagerar

Även om vi sällan talar om ålderismen, är den utbredd, menar hon:

– I en stor global studie kring ålderism uppger 17 procent av de intervjuade att de utsatts för rasism, 25 procent att de utsatts för sexism och över 33 procent att de utsatts för ålderism.

Just nu har Liat Ayalon med flera europeiska kollegor påbörjat ett forskningsarbete kring hur äldre representeras inom europeisk litteratur och film.

– Inom filmen ser man tydligt hur sexism och ålderism interagerar. Inte minst för kvinnor som förväntas dölja alla aspekter av sitt åldrande från 30 år och framåt.

Ingen vill vara en börda

LÄS MER:Urpremiär för körverket "Hjässan är kal"

Även äldre män förlorar i pondus och makt, även om konsekvenserna av det är mindre utforskat, påpekar Liat Ayalon

– Ingen vill ju uppfatta sig som gammal, så länge gammal innebär att tillhöra en svag och stigmatiserad grupp, där individerna uppfattas som inkompetenta och en börda för samhället.

LÄS MER:Klimakteriet lyfts fram i ny Göteborgsutställning

Därför är det viktigt att vi ändrar vårt sätt att porträttera äldre.

–Alla äldre är inte antingen miserabla, olyckliga, sjuka och deprimerade eller lyckliga, välmående och framgångsrika, säger Liat Ayalon.

Varför tror du att ålderismen är så utbredd?

– Det finna flera tänkbara förklaringar. I ett modernt tekniksamhälle har äldre en mindre stark ställning än i ett traditionellt, där äldre på ett annat sätt ofta vördades för sina kunskaper.

– Vårt samhälle fostrar oss också från dagis-klasser, via skolklasser och framåt till att umgås med jämnåriga, vilket skapar ålderssegregation. Att osynliggöra äldre kan dessutom ha med vår egen rädsla för döden att göra. Att vi, genom att betrakta äldre människor, påminns om vår egen dödlighet.

TEXT

Maria Domellöf-Wik

maria.domellof@gp.se